Maten och klimatförändringen: Mer information om uppgifterna för lärare

Lågstadiet

/
Grupp- eller paruppgift: Matsvinn

Fundera på varför det med tanke på klimatförändringen är illa att slänga mat i soporna.

Som stöd för diskussionen:

  • Mat som slängs i soporna innebär alltid onödiga klimatutsläpp. Återvinning av mat som organiskt avfall är ingen lösning på problemet, eftersom en betydande del av klimatutsläppen uppkommer redan i början av livsmedelskedjan.
  • Med livsmedelskedja avses de olika faserna i ”matens färd från jord till bord”. Jordbruket och livsmedelsproduktionen orsakar betydande klimatutsläpp. Även tillverkningen, förpackningen och transporten av livsmedel ger upphov till utsläpp. Alla dessa utsläpp har redan uppkommit innan maten läggs upp på tallriken hemma – eller slängs i soporna.
  • Speciellt utsläppen från köttproduktionen är stora.
  • Klimatförändringen ökar hungersnöden till exempel när extrema väderfenomen påverkar odlingen. Det produceras tillräckligt med mat i världen för alla människors behov, men maten hittar inte fram till dem som särskilt behöver den. Samtidigt slängs mycket mat i soporna, i synnerhet i rika länder.
  • Endast i Finland slängs årligen cirka 360 miljoner kilo ätbar mat i soporna. I hushållen uppkommer omkring 107–137 miljoner kilo matsvinn, som består speciellt av grönsaker, rotfrukter, potatis, frukt, bär och kaffe.
  • I målen för handlingsprogrammet Agenda 2030 för hållbar utveckling ingår att halvera den globala mängden matavfall och matsvinn senast 2030.

/
Grupp- eller paruppgift: Vad ska vi äta idag?

Vilka vegetariska rätter har ni ätit eller vill pröva på? Hitta på så många som möjligt i gruppen eller med ditt par! Fundera på varför vegetarisk mat och inhemsk fisk är bättre alternativ än kött med tanke på klimatförändringen.

Som stöd för diskussionen:

  • Jordbruket har betydande miljökonsekvenser. Kött och mjölkprodukter har betydligt större klimatpåverkan än vegetarisk mat. 
  • Enligt Naturresursinstitutet skulle ersättningen av en köttportion per vecka med en fiskportion minska kostens kolavtryck med cirka 5 procent per år. 
  • Att använda inhemsk vildfisk har mindre klimatpåverkan än att använda odlad fisk. Även fångstmetoden påverkar koldioxidavtrycket.
  • I synnerhet rätter med nötkött har mångdubbelt större klimatbelastning jämfört med vegetariska rätter, upp till fyra gånger större. 
  • Även ostens klimatbelastning är stor.
  • Till exempel soja produceras i stora mängder främst som djurfoder, även om människan själv kan äta soja, vilket skulle spara miljön. 

Högstadiet /gymnasiet

Individuell uppgift: Rita en bild eller infograf

Bekanta dig med materialet på webbplatsen Världen 2030 och länkarna som finns där till ytterligare information. Ta reda på hur klimatförändringen hänger samman med matproduktionen och hungersnöden. Belys ämnet med ett diagram eller en infografik, som du ritar med en penna eller med datorprogram.

Diagrammet eller bilden kan till exempel beskriva:

  • Matproduktionens klimatkonsekvenser: jordbruket (särskilt mjölk- och köttproduktionen) orsakar utsläpp, och röjningen av skogar till odlings- och betesmarker eller ved frigör koldioxid i atmosfären. 
    • Enligt Naturresursinstitutet hör matproduktionen och -konsumtionen, utöver boendet och rörligheten, till de största klimatbelastande konsumtionsfaktorerna.
    • Enligt en undersökning som publicerades 2021 (se Ta reda på) orsakar köttproduktionen globalt sett dubbelt så mycket föroreningar jämfört med växtbaserad matproduktion. Köttet står för cirka 60 procent av matproduktionens växthusgasutsläpp. 
    • Exempelvis i Brasilien förstörs rikligt med regnskog då man röjer mark till odlings- och betesmarker.
  • Hur klimatförändringen orsakar extrema väderfenomen, till exempel torka, översvämningar och orkaner, som kan förstöra skördarna
  • Hur klimatförändringen ställvis har medfört att bekanta vattenställen har sinat, vilket har lett till att det inte funnits tillräckligt med vatten för att odla ris och grönsaker. 
  • Klimatförändringen medför också att man måste byta odlingsmetoder och -växter.
  • Hur klimatförändringen ökar mängden skadeinsekter, som förstör skördarna 
  • Tillräckligt med mat produceras i världen för människans behov, men matproduktionen och behovet möts inte. En stor del av maten slängs i soporna. FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation bedömer att 720–811 miljoner människor led av svält år 2020, alltså nästan 10 procent av alla människor i världen.

/
Grupp- eller paruppgift: Hur mycket mat slängs bort?

Ta reda på hur mycket mat som slängs bort varje år i Finland, Europeiska unionen och världen.

  • Hur ser klimatutsläppen från kasserad mat ut jämfört med de globala växthusgasutsläppen?
  • Vilka vardagliga sätt hittar ni på för att minska matsvinnet?

Exempelsvar:

  • I Finland slösas totalt uppskattningsvis 360 miljoner kilo ätlig mat per år. Mest matsvinn uppstår i hushållen, som orsakar en tredjedel av det sammanlagda svinnet.
  • I EU uppgår matsvinnet till cirka 88 miljoner ton per år (obs. siffran omfattar både ätbart och icke ätbart svinn [t.ex. ben]), det vill säga cirka 20 procent av produktionen.  
  • Enligt FN:s miljöprogram UNEP äts inte ungefär en tredjedel av all mat (inklusive matsvinnet). Detta motsvarar cirka 1,3 miljarder ton mat. Enligt uppskattningar skulle man kunna mätta upp till två miljarder människor med denna mängd. 
    • FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har bedömt att 720–811 miljoner människor led av svält år 2020. Matsvinnet skulle alltså mätta betydligt fler människor än vad det finns svältande människor i världen.
  • Enligt UNEP utgör det svinn som uppstår på konsumentnivå, det vill säga i butiker, hem och restauranger, cirka 17 procent av den sammanlagda mängden mat. Detta motsvarar grovt uppskattat 931 miljoner ton mat – det vill säga 23 miljoner fullastade 40 tons långtradare. Om dessa långtradare skulle placeras i en kö skulle de varva jorden sju gånger.
  • Utsläppen från matsvinnet motsvarar upp till en knapp tiondel av de globala växthusgasutsläppen.
  • Matsvinnet är ett globalt problem, inte bara i länderna i utveckling. I delmålen för Agenda 2030 för hållbar utveckling ingår att halvera den globala mängden matavfall (på återförsäljar- och konsumentnivå) senast 2030.
Close Bitnami banner
Bitnami