Det fullskaliga anfallskrig som Ryssland inledde i februari 2022 har orsakat enorm förödelse och oerhört stort lidande. Enligt FN:s uppskattning är cirka 15 miljoner ukrainare i behov av humanitär hjälp.
Civila har det svårt. Förutom att kriget har krävt många dödsoffer har det förstört vital infrastruktur, såsom bostadshus och kommunikationsnät, i städer och på landsbygden och orsakat vidsträckta avbrott i distributionen av energi och vatten.
Finland har sedan början av kriget lämnat humanitär hjälp till Ukraina via FN-aktörer, Rödakorsrörelsen och finländska civilsamhällesorganisationer. Den humanitära hjälpen innebär till exempel att människor får vatten, mat och mediciner, nödinkvartering och psykosocialt stöd.
Utöver Finlands hjälp har många privatpersoner donerat pengar eller skickat nödvändighetsartiklar till Ukraina eller skänkt kläder och ordnat inkvartering för ukrainska flyktingar i Finland.
Ukraina är också Finlands största partnerland inom utvecklingssamarbete. Finland har haft utvecklingssamarbete med Ukraina sedan 2014. Utvecklingssamarbetet avbröts inte efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i februari 2022, men verksamheten anpassades efter krigsläget och hjälpen gick till dem som behövde det mest. Till exempel i utbildningen har man satsat på digitaliseringen för att barnen ska ha möjlighet att få undervisning också under krigsförhållanden.
Finland satsar också på återuppbyggnaden av Ukraina, det vill säga på reparation av infrastruktur, såsom vägar, stärkande av demokratin och gradvis också på återhämtning av marknaden och företagsverksamheten.
Utöver stödet till Ukraina har EU och de andra länderna i väst, såsom Förenta staterna, försökt försämra Rysslands möjligheter att fortsätta kriget. De har till exempel försvårat de ryska bankernas verksamhet och vägrat köpa produkter från Ryssland. Detta kallas för att sanktionera Ryssland, vilket har målet att försvåra Rysslands krigföring.
Finland har också gett Ukraina stöd för vapen och annan stridsutrustning. Allt som allt har Finland skickat tjugo försvarsmaterielpaket och sex minröjningsvagnar till Ukraina och lärt ukrainarna att använda och underhålla vagnarna. För att hjälpen ska nå fram tryggt lämnas det inte ut i offentligheten någon information om försvarsmaterielpaketens innehåll eller någon annan information om paketen överlag.
Trots att Ryssland beslutade inleda ett fullskaligt krig mot Ukraina i februari 2022, är det bra att komma ihåg att i Ryssland fattas besluten av en väldigt liten grupp människor. Vanliga människors möjligheter att påverka besluten är väldigt dåliga eftersom pressfriheten är ytterst begränsad och det går inte att uttrycka kritiska åsikter mot kriget utan problem och eftersom de val som ordnas i Ryssland inte är demokratiska.
Enligt FN:s uppskattning är cirka 15 miljoner ukrainare i behov av humanitär hjälp.
Sant eller falskt?
Falskt.
Till den humanitära hjälpen hör att man delar ut vatten, mat, mediciner och skyddsutrustning och ordnar nödinkvartering. Vapenhjälp och infrastrukturstöd, till exempel reparation av hus, är inte humanitär hjälp eftersom humanitär hjälp är opartisk hjälp. Detta innebär att nödlidande alltid ska ges hjälp oberoende av till exempel nationalitet eller religion.
Sant.
Finland har bedrivit utvecklingssamarbete med Ukraina sedan 2014. Efter Rysslands invasion har den humanitära hjälpen ökat i betydelse, men utvecklingssamarbetet har fortsatt under hela krigstiden. Finlands bilaterala samarbete med Ukraina 2021–2024 fokuserar på att förbättra undervisningens kvalitet, stärka rättsstatsprincipen, energitryggheten och klimatresiliensen.
Sant.
I informationskrigföringen försöker krigets olika parter påverka informationen och åsikterna om kriget samt spridningen av information som påverkar krigets händelseförlopp. Det här gör parterna till exempel genom att sprida falsk information i sociala medier eller i nyheter eller genom att attackera dataöverföringssystem.
Internet, sociala medier och cyberattacker som verktyg av krigföring
Kriget i Ukraina är det första kriget som förs i realtid i sociala medier och på webben. Även olika verktyg för informationskrigföring spelar en viktig roll.
I informationskrigföringen försöker krigets olika parter påverka informationen och åsikterna om kriget samt spridningen av information som påverkar krigets händelseförlopp, det vill säga påverka människors tankar och handlande.
Detta sker till exempel genom att sprida falsk eller överdriven eller vilseledande information eller att förhindra fiendens dataöverföring. Parterna försöker också ofta svartmåla varandra och skapa narrativ som är gynnsamma för sig själva.
Informationskrigföring har bedrivits alltid på ett eller annat sätt. Kriget i Ukraina är dock det första kriget som med framgång har engagerat hela befolkningen i informationskrigföringen: såväl vanliga människor, politiker, militärer, unga och gamla som myndigheter och konstnärer producerar information och deltar i påverkansarbetet. Åsikterna och informationen om kriget har också varit ovanligt enhetliga.
Även Ryssland bedriver informationskrigföring. Ryssland sprider förvrängd och falsk information till sitt folk i sociala medier och nyhetskanaler. Därtill sprider Ryssland falska nyheter och rykten till västvärlden till exempel i sociala medier och på Telegram.
Ryssland har också gjort olika cyberattacker, såsom dataintrång, dataläckor och spridit sabotageprogram.
Rysslands mål är att rättfärdiga anfallskriget bland sitt folk och skapa konflikter inom och mellan västländerna och på så sätt hindra att hjälpen når Ukraina.
På grund av informationspåverkan sprids det en stor mängd desinformation om kriget i sociala medier. När man läser om kriget i de sociala medierna, är det bra att komma ihåg de verktyg för kritisk bedömning som man använder när man läser andra nyheter eller innehåll: vilken aktör representerar innehållsproducenten, var har innehållet publicerats, vilka synpunkter eller värderingar försöker skribenten förmedla eller vilka synpunkter har skribenten lämnat bort.
Läs mer:
Ta reda på:
- Största operationen i biståndets historia – hur stöder Finland Ukraina? (Tidningen Utveckling)
- Vad är Humanitärt bistånd? (Utrikesministeriet)
- Finlands relationer och utvecklingssamarbete med Ukraina (Utrikesministeriet)
- Finlands stöd till Ukraina (Utrikesministeriet)
- I Ukraina hjälpen når fram genom samarbete (Tidningen Utveckling)
- Vad vet du om solrosens bördiga hemland? Tio frågor om Ukraina (Yle)
Visste du att…
Hälften av världens solrosolja kommer från Ukraina
Före Rysslands anfallskrig exporterade Ukraina mer solrosolja än något annat land. Landet har också varit den femte största producenten av vete i världen. Största delen av det ukrainska vetet går till fattigare länder. Rysslands anfallskrig har försvårat matproduktionen och orsakat livsmedelsbrist i världen.
Ukraina är Europas näst största land
Ukraina är nästan dubbelt så stort som Finland. Landet kan delas i fyra delar enligt de största språken: i de västra delarna talas det ukrainska, i de östra delarna är ryska ett klart majoritetsspråk, i de södra delarna talas det båda språken, dock med rysk dominans, i de centrala delarna behärskar invånarna i allmänhet såväl ryska som ukrainska. Ukrainska har alltså en stark ställning i de västra delarna av landet, medan i de östra och södra delarna talas det mer ryska.
Ukraina har haft framgång i Eurovision Song Contest
Ukraina har vunnit Eurovision Song Contest tre gånger: år 2004 i Istanbul i Turkiet gick segern till Ruslana Lyžytško med låten ”Wild Dances”. Vid Eurovision Song Contest i Stockholm 2016 vann Ukraina med Jamalas låt ”1944” och år 2022 i Turin med låten ”Stefania”. Två gånger har Ukraina placerat sig på en andra plats.
