Många människor i världen blir tvungna att lämna sina hem på grund av krig, våld eller förföljelse. Allt fler måste också flytta för att levnadsförhållandena i deras hemtrakter blivit omöjliga på grund av klimatförändringen.
År 2022 fanns det över 108 miljoner människor i världen som hade tvingats lämna sina hem. Över hälften av dem, 71 miljoner människor, var internflyktingar som sökte sig till tryggare regioner i sitt hemland.
År 2022 fick rekordmånga, 8,7 miljoner människor, lämna sina hem på grund av naturkatastrofer eller andra naturfenomen. Krig och konflikter drev 62 miljoner människor på flykt.
År 2022 fanns det många internflyktingar i Syrien (6,9 miljoner), Ukraina (5,9 miljoner), Demokratiska republiken Kongo (5,7 miljoner), Colombia (4,8 miljoner), Jemen (4,5 miljoner) och i Afghanistan (4,4 miljoner).
Under de senaste åren har väldigt många människor flytt från Syrien, Venezuela, Afghanistan, Sydsudan, Myanmar och Somalia, och nu också från Ukraina. Nästan hälften av alla flyktingarna är barn.
Många flyktingar har ingenstans att ta vägen och därför har det uppstått enorma flyktingläger i och i närheten av de krisdrabbade länderna. Flyktinglägret Dadaab i Kenya, i närheten av Somalia, är ett exempel.
Bara en liten del av världens flyktingar kommer till Europa. Största delen av de människor som flytt utomlands lever i utvecklingsländer. I mitten av 2021 fanns det flest flyktingar som kom från ett annat land i Turkiet (3,7 miljoner), Colombia (1,7 miljoner), Uganda (1,5 miljoner), Pakistan (1,4 miljoner) och Tyskland (1,2 miljoner).
På grund av kriget i Ukraina har särskilt kvinnor och barn flytt till Europa. De flyende människorna hör till systemet för tillfälligt skydd som nu tillämpas i EU för första gången. Det innebär till exempel att de till skillnad från asylsökande från andra länder får snabbare rätt att arbeta.
I vardagsspråket används ordet flykting ofta allmänt för att hänvisa till alla som blivit tvungna att flytta. I verkligheten finns det noggranna kriterier för själva flyktingskapet.
Flyktingstatus kan beviljas en människa som är rädd att bli förföljd i sitt hemland till exempel på grund av sin etnicitet, sin religion eller sina politiska åsikter. Enligt FN:s flyktingkonvention får en flykting inte återsändas till ett land där hens liv eller frihet är hotade.
FN:s flyktingorgan (UNHCR) fastställer vilka flyktingar som är i allra störst behov av hjälp och föreslår att de, i praktiken en mycket liten del, tas emot som kvotflyktingar i olika mottagande länder.
Riksdagen beslutar varje år hur många kvotflyktingar Finland ska ta emot. År 2022 tog Finland emot 1 500 kvotflyktingar och år 2023 1050 kvotflyktingar.
En asylsökande är en person som söker trygghet, asyl, i ett främmande land, men som inte fått status som kvotflykting. När någon söker asyl i Finland är det Migrationsverket som avgör om personen har rätt till flyktingstatus och skydd.
Om förutsättningarna för asyl inte uppfylls, undersöker Migrationsverket också om personen har rätt till så kallat alternativt skydd. Det kan man till exempel beviljas om man hotas av dödsstraff eller tortyr i sitt hemland.
År 2022 sökte 5 800 personer asyl i Finland och 45 procent av de som sökte fick asyl i Finland.
Omkring 30 600 människor tvingades varje dag fly sina hem år 2020.
Källa: UNHCR
Sant eller falskt?
Sant.
48 miljoner människor har tvingats på flykt inom sitt eget hemland.
Falskt.
De första flyktingarna kom från Chile år 1973.
Falskt.
Det finns olika regler och system på olika flyktingläger. I Tanzania och Malawi behöver man till exempel ett tillstånd för att lämna flyktingläger. I Uganda bor människor i flyktingläger med arbetar utanför lägret.)
Livet i flyktinglägret
Hur skulle det vara att leva hela sitt liv på ett flyktingläger? För miljoner av barn är det den enda erfarenheten av ett hem.
Flyktinglägret i Dadaab i Kenya ligger vid gränsen mot Somalia. I lägret bor uppskattningsvis 220 000 människor – nästan lika många som i till exempel Tammerfors. Dadaab är på flera sätt som en stor stad. Människorna får mat, skydd och hälsovård i lägret. Barnen får gå i skola.
Enorma flyktingläger som Dadaab uppstår i närheten av svåra konflikter när stora mängder människor blir tvungna att fly från sina hem. Andra stora flyktingläger finns till exempel i Bangladesh, dit rohingya-befolkningen flytt från Myanmar, i Jordanien, dit människor flytt kriget i Syrien och i Sudan, dit människor flytt den våldsamma konflikten i Etiopien.
Största delen av invånarna i lägret Dadaab, som inrättades 1991, är somalier som flytt kring och hungersnöd. Deras hemland har på grund av inbördeskrig och naturkatastrofer befunnit sig i kaos i flera årtionden. En del av flyktingarna har levt i lägret sedan det grundades, de har hunnit få barn och barnbarn i lägret. Lägret var indelat i fem delar då det var som störst. År 2011 kom det tiotusentals människor fler till lägret på grund av torkan och hungersnöden i de södra delarna av Somalia. En del av flyktingarna återvände senare till sina hem, och idag har lägret kvar de tre äldsta delarna.
Människorna blir tvungna att bo kvar så länge i flyktinglägret eftersom de inte kan återvända till sina hem, men inte heller resa någon annanstans utan tillstånd. Världens rika länder tar inte emot tillräckligt med kvotflyktingar. FN:s flyktingorganisation vill att västvärlden ska ta emot fler flyktingar från Dadaab.
2015 ville Kenya sända tillbaka flyktingarna till Somalia och planerade att stänga hela lägret, men landets högsta domstol bestämde att det var olagligt. Kenya har också därefter krävt att lägret måste stängas.
För att människor ska kunna återvända tryggt till Somalia måste samhället först bli stabilt och tryggt. Finland hjälper Somalia att bygga upp sitt samhälle på nytt genom utvecklingssamarbete, krishantering och humanitärt bistånd.
I lägret i Dadaab arbetar förutom FN flera andra humanitära organisationer. Fastän organisationerna försöker tillgodose flyktingarnas basbehov är förhållandena på lägret mycket otrygga. Finlands Röda Kors arbetar för att förbättra flyktingarnas hälsa och tillgången till rent vatten.
Materialet på den här sidan ger en inblick i vardagen i Dadaabs flyktingläger ur barnens perspektiv. Du kan titta på 360-videon direkt på datorn eller med VR-glasögon. På datorn kan du styra videon både med vänstra musknappen och med pilkontrollerna uppe i vänstra hörnet. Följ alltid tillverkarens åldersrekommendationer i fråga om VR-glasögon. Materialet har producerats i samarbete med Röda Korset.
Hemma i flyktinglägret
Sjuåriga Bishara och hennes storasyster Fatima har bott i flyktinglägret Dadaab hela sina liv. Deras mamma Abdia flydde från Somalia då hon väntade Fatima. Hon hade förlorat två barn, sin man och sitt ena ben i en bombattack. Flickornas hem är ett enkelt skjul med sandgolv. Den enda möbeln är en säng som de delar med sin mamma. Hurudana sorger och bekymmer har flyktinglägrets invånare? Och hurudana lekar och glädjeämnen?
Videon: Kotona Dadaabissa
Läs mera:
Uppgifter för undervisningen:
Lågstadiet
Gruppuppgift: Rita en karta
Se på 360°-videon om Bishara och Fatoumas liv i flyktinglägret och bekanta er med materialet om Dadaab på webbplatsen. Hur ser det ut på flyktinglägret? Rita en karta över familjens hem och levnadsmiljö. Var får de vatten och mat? Var finns latrin och tvättrum? Var ligger skolan? Vad annat finns det i lägret?
Visa era kartor för varandra och diskutera hur barnens liv i lägret ser ut.
Paruppgift: Vardag i flyktinglägret
Diskutera 360°-videon med ditt par. Hurudant är Fatoumas och Bisharas hem? Hur skiljer sig deras vardag från din vardag? Vad visste du om flyktingläger innan denna lektion? Var det något på videon som överraskade dig?
Individuell uppgift: Flyktingar där du bor
Vad vet du om flyktingarna i den kommun där du bor? Från vilka länder kommer de och hur många är de? Ta reda på fakta och kolla på en karta var deras hemländer ligger. Sök nyheter på webben, vad har det skrivits om de här länderna i Finland på sista tiden?
Högstadiet / gymnasiet
Paruppgift: Världens flyktingar
Ta reda på:
- Vad betyder begreppen flykting och asylsökande?
- Vilka är kvotflyktingar? Hur många kvotflyktingar tar Finland emot per år?
- Hur många flyktingar finns det i världen just nu? Var finns flyktingarna?
- Hur har antalet flyktingar utvecklats under de senaste fem åren?
Paruppgift: Hemma på flyktinglägret
Läs de fördjupande texterna om flyktinglägret i Dadaab. Diskutera varför Fatouma och Bishara hamnat på flyktinglägret. Vad finns det som hotar familjens säkerhet och hälsa på flyktinglägret? Vad uppstår det för risker när stora mängder människor bor kvar i flyktingläger i åratal?
Uppgift för hela klassen: Flyktingar i världen
Dela in er i mindre grupper och ta reda på svar till frågorna nedan. Presentera sedan kort vad ni funnit och diskutera tillsammans i klassen om flyktingsituationen i världen och vad det finns för lösningar.
Grupp 1
- Varför finns det så många flyktingar i världen just nu?
- Var ligger världens största flyktingläger och varifrån kommer de som bor i lägren?
Grupp 2
- Hurudana beslut har EU fattat under de senaste åren för att hantera migrationen till Europa?
- Vad kan Finland göra för att människor inte ska behöva bli flyktingar?
Grupp 3
- Ta reda på hur begreppen flykting, migrant och asylsökande skiljer sig från varandra.
- Hur många asylsökande eller flyktingar har det kommit till a) Sverige, b) Estland, c) Italien under de senaste åren? Vad förklarar antalet av asylsökande i dessa länder?
Grupp 4
- Hur har flyktingskap berört finländarna under historiens gång?
- Från vilka länder och när har det kommit större grupper flyktingar till Finland?
