Runana, Kenia 2015. Kuva: Alex Kamweru/UM

Utvecklingssamarbete ger möjlighet till ett bra liv

Alla människor har rätt till ett bra liv: en livskraftig miljö, utbildning, trygghet, hälsa, försörjning och påverkansmöjligheter. Det har skett mycket inom utvecklingen i världen inom dessa områden under de senaste årtiondena.

För många människor är dock fattigdom och ojämlikhet fortfarande vardag. Globala kriser och klimatförändringar är en prövning särskilt för de fattigaste länderna och deras mest utsatta medborgare.

Utvecklingspolitik är en del av Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. Det är påverkansarbete med målet är att minska fattigdomen och ojämlikheten i världen samt främja en hållbar utveckling. I utvecklingspolitiken ingår exempelvis att finska tjänstemän och ministrar bedriver påverkan i internationella organisationer, såsom FN och EU samt förhandlar med representanter för utvecklingsländer om hur målen kan nås.

Utvecklingssamarbete är praktiskt arbete för att främja målen med utvecklingspolitiken. Finland samarbetar direkt med utvecklingsländer samt tillsammans med internationella organisationer och frivilligorganisationer. Med medel till utvecklingssamarbete stödjer man även exempelvis samarbete mellan företag och offentliga aktörer.

Hållbara resultat uppnås lättast när man följer utvecklingsländernas egna planer och stärker landets egen kompetens. I allt utvecklingssamarbete verkar man för jämställdhet, klimatförändringar och att minska ojämlikheter.

Målet med utvecklingssamarbetet är att människor ska få rent vatten och energi, att allt fler ska lära sig läsa och skriva, att förbättra kvinnors och flickors ställning, att främja hälsa, säkerhet och sysselsättning och minska korruption.

Utöver utvecklingssamarbetet ger Finland humanitärt bistånd, som går ut på att rädda människoliv och minska nöden i krisområden. Det kan exempelvis handla om att bidra med mat, vatten, nödbostäder, hälso- och sjukvård eller att anordna skolgång.

Bakom många konflikter ligger människors önskan om och kamp för sina grundläggande behov. Genom att förbättra livsvillkoren för medborgarna i de fattigaste länderna främjar man även fred och stabilitet i världen.

Även Finland fick hjälp från andra länder efter krigen, när det var brist på allt. Nu är det vår tur att hjälpa till.

Bara 61 % av flyktingbarnen går i skola.

UNHCR

Sant eller falskt?

1. Människorna i världens rika länder orsakar nästan lika mycket livsmedelsavfall som hela livsmedelsproduktionen i länderna söder om Sahara.

Kolla svaret

Sant.
Man skulle kunna halvera svinnet genom att effektivisera livsmedelskedjan, dvs. sättet att transportera livsmedel från produktion till slutanvändare, dvs. till oss konsumenter. Energiinnehållet i den mat som nu går till spillo skulle räcka till att föda en miljard människor.
(Källa: Nälkä ja yltäkylläisyys. Ruokaturva maailmassa. Gaudeamus.)

2. Alla får bättre utbildning och hälsa när staten har mycket pengar.

Kolla svaret

Falskt.
I rika länder kan välfärden vara ojämnt fördelad. Det är viktigt att också se till den mänskliga utvecklingen i länderna, alltså om alla människor kan leva ett fullvärdigt liv. Till den mänskliga utvecklingen räknas utöver utbildning och hälsa också bl.a. frihet, demokrati och arbete.
(Källa »)

3. Genom utvecklingssamarbetet stöder Finland endast de allra fattigaste länderna.

Kolla svaret

Falskt.
En del av de länder som Finland stöder har blivit, eller håller på att bli, länder med medelhöga inkomster. Då kan man gradvis minska stödet eller inrikta det på något viktigt specialkunnande och övergå till mer jämbördigt samarbete inom olika områden.


Visste du att i Nepal…

Kathmandu 2016, Nepal. Bild: Hanna Päivärinta/UM

Blir skolgången mer jämställd

2013 gick för första gången lika många flickor som pojkar i skolan i Nepal. En del av barnen kan dock tvingas avbryta skolgången på grund av att det är långt till skolan, arbete och brist på pengar. Cirka 70 procent av barnen går ut grundskolan. Att gå i skolan är dock tyvärr ingen garanti för att man lär sig något. Därför har man med stöd från Finland utvecklat Nepals läroplaner och nytt undervisningsmaterial till skolorna till stöd för lärarnas arbete och för att förbättra kvaliteten på undervisningen.

Allt fler kan gå på toaletten hemma och i skolan

Tänk om det inte fanns toaletter i skolan, utan man måste gå ut till en buske för att uträtta sina behov. Ännu i början av årtusendet var det bara en dryg fjärdedel av alla nepaleser som hade tillgång till en ordentlig toalett. Situationen har emellertid förbättrats effektivt under de senaste årtiondena, mycket tack vare Finland: 2018 omfattas nästan 98 procent av Nepal av sanitet, det vill säga människors avföring hanteras på ett hållbart sätt.

Hos scouterna får flickor vara med

I Nepal finns det över 50 000 scouter, varav nästan lika många är flickor som pojkar. De lär sig också samma saker. Scoutkåren i Nepal främjar jämställdhet samt barn och ungdomars möjligheter till deltagande. Även Finlands Scouter har samarbetat med nepaleserna. När det var jordbävning i Nepal 2015 deltog de lokala scouterna i hjälparbetet och lyckades rädda hundratals människor från ruinerna.


Mångsidigt samarbete

Bilateralt samarbete är direkt samarbete mellan Finland och ett utvecklingsland. Samarbetet baserar sig på dialog och ländernas egna planer för utveckling. I varje land samarbetar Finland inom högst tre områden, till exempel undervisning, vattenförsörjning, skogsindustrin, företagande, god förvaltning, informationssamhället eller energi.

Med hjälp av regionalt utvecklingssamarbete stöder man regional integration och löser problem som inte håller sig inom ett lands gränser. Finland finansierar och genomför regionalt samarbete inom sådana områden där Finland har specialkunskap. Det är till exempel innovationer, fredsarbete, rättigheter för personer med funktionsnedsättningar, jämlikhet, energiproduktion och hållbar användning av naturresurser.

Multilateralt utvecklingssamarbete genomförs av internationella organisationer som FN eller utvecklingsbanker som Världsbanken. Finland satsar särskilt på arbetet i FN:s organ som främjar kvinnors och flickors rättigheter.

Europeiska unionen och dess medlemsländer är världens största biståndsgivare i utvecklingssamarbetet. Som medlemsland finansierar Finland EU:s utvecklingssamarbete och är på så vis med om att stödja utvecklingen på flera håll i världen.

Frivilligorganisationernas utvecklingssamarbete fokuserar ofta på de allra fattigaste befolkningsgruppernas grundläggande behov och rättigheter – social utveckling, undervisning, hälsa, utkomstmöjligheter – och på utveckling på landsbygden. En allt viktigare del av frivilligorganisationernas arbete är att förbättra det lokala civilsamhällets, organisationernas och medborgarnas möjligheter att påverka. Finländska frivilligorganisationer (eller icke-statliga organisationer) har utvecklingsprojekt i över hundra olika lander.

Samarbetet med den privata sektorn är en viktig del av Finlands utvecklingssamarbete. Företagen har fått en stor roll i att nå de globala målen för hållbar utveckling. Finland stöder kvinnors företagande och stärker företagens villkor och förmåga att bedriva handel, både inom landet och internationellt.

Humanitärt bistånd ges för att rädda liv och lindra nöd under kriser. Där ingår till exempel att dela ut mathjälp, ordna inkvartering, hälsovård, vattenförsörjning eller att bygga skolor och stödja barnens skolgång i ett krisområde. Det humanitära biståndet måste vara opartiskt, neutralt och oberoende.

Det är många olika aktörer i det finländska samhället som deltar i utvecklingssamarbete, till exempel ministerier, kommuner, högskolor, forskare, media och kulturella påverkare.

Var är vi verksamma?

Nästan alla Finlands partnerländer för utvecklingssamarbete hör till de minst utvecklade länderna i Afrika och Asien (LDC-länder). Många av dem är så kallade bräckliga stater, det vill säga länder som har varit instabila eller lider risk att bli instabila, och där behovet av hjälp är allra störst.

I en del av Finlands partnerländer har man dock nått framsteg och länderna har blivit, eller håller på att bli, medelinkomstländer. Då kan stödbeloppet gradvis sänkas och koncentreras till exempel till erbjudande av något viktigt specialkunnande. Samtidigt är det möjligt att öka samarbetet inom handel, investeringar samt forskning och innovation samt relationer också inom andra områden.

I Afrika är Finlands huvudsakliga partnerländer Etiopien, Kenya, Moçambique, Somalia och Tanzania. Zambia är redan ett medelinkomstland och samarbetet övergår nu till andra former, till exempel handel. Finland ger också småskaligt stöd till Eritrea.

I Asien fokuserar Finland sitt stöd till AfghanistanMyanmar/Burma och NepalVietnam har blivit ett lägre medelinkomstland och samarbetet har gradvis övergått från utvecklingssamarbete till andra former av samarbete, till exempel kring handel, forskning och utbildning.

Finland stöder också det Palestinska områdetUkraina, de regioner som drabbas av konflikterna i Syrien och Irak och de fattigaste staterna i Centralasien, Kirgizistan och Tadzjikistan.


Hur du kan påverka?


Uppgifter för undervisningen:

Lågstadiet

 /   Varför är det viktigt att få gå i skola?

Nepal är ett av världens fattigaste länder. Diskutera tillsammans:

  • Varför är det så att många nepalesiska barn inte går skolan till slut utan slutar efter några år?
  • Hur inverkar det till exempel på en 12-årig nepalesisk flickas liv att hon måste sluta skolan?
  • Hur ska man se till alla elever faktiskt lär sig i skolan?

  Ett skådespel om utvecklingssamarbete

Hitta tillsammans på ett kort skådespel om hur människor med hjälp av utvecklingssamarbete kan få bättre levnadsförhållanden. Skådespelet kan till exempel handla om skolgång, jordbruk, förnybar energi, användning av ny teknik eller att förbättra flickors ställning. Som bakgrund kan ni bekanta er med riktiga exempel.

Högstadiet / gymnasiet

  Når hjälpen fram?

Ta reda på:

  • Hur följer man upp resultaten av utvecklingssamarbetet, det vill säga kontrollerar vad som egentligen förbättrats?
  • Varför går inte alla utvecklingsprojekt som man planerat?
  • På vilka andra sätt kan rika länder stödja utvecklingsländer?

  Många former av utvecklingssamarbete

Dela in er i små grupper. Varje grupp undersöker en form av utvecklingssamarbete (Bilateralt samarbete, privata sektorns arbete, civilsamhällesorganisationers projekt, FN-organisationernas arbete, utvecklingsbankernas verksamhet, EU:s samarbete).

  • Varifrån kommer finansieringen?
  • Hurdana problem kan man åtgärda med den här formen av utvecklingssamarbete och vilka problem lämpar den sig enligt er inte för?
  • Leta efter exempel på hur er form av utvecklingssamarbete används och resultat som uppnåtts med den.

Till sist presenterar grupperna vad de kommit fram till för varandra.