Klimatförändringen är ett hot mot matproduktionen

Mat och i synnerhet matproduktion är en viktig del av vars och ens vardag som påverkas av – och påverkar – klimatförändringen.

Jordbruk och de olika skedena i matproduktionsprocessen orsakar koldioxid- och andra växthusgasutsläpp som försnabbar klimatförändringen. Speciellt produktionen av kött- och mjölkprodukter har en skadlig inverkan på klimatet. Koldioxid släpps ut i luften också när skogar röjs till odlings- eller betesmark, för att användas för industriverksamhet eller som brännved.

Klimatförändringen försvårar och ändrar på matproduktionen. De extrema väderfenomenen förstör skördar och det kan hända att tidigare odlingsmetoder inte längre fungerar. Klimatförändringen orsakar fattigdom, hunger och klimatflyktingskap. Vissa problem kan lösas genom att utveckla bättre sätt att producera mat i förändrade förhållanden.

Över 821 miljoner människor i världen lider av hunger. Antalet har ökat under de senaste tre åren. Det är inte så att matproduktionen skulle vara otillräcklig; behovet och produktionen möts bara inte. I många välfärdsländer blir en stor del av maten avfall.

Matsäkerhet betyder att alla människor under alla tidsperioder får tillräckligt med mat för att leva ett gott liv. För att trygga detta måste man vara beredd på nödsituationer och undantagsförhållanden, såsom dåliga skördeår.

”Ingen hunger” ingår i FN:s globala mål för hållbar utveckling. Just nu arbetar man speciellt för att garantera tillräcklig föda. För att målet ska kunna uppnås måste mat produceras på nya sätt, människor lära sig nya matvanor och matsvinnet minskas.

Finland stöder utvecklingsländerna i arbetet för att trygga matsäkerheten och en tillräcklig matproduktion. I Finlands utvecklingssamarbete som gäller mat betonas forskning och förbättring av jorbrukstekniken och jordbruksprodukternas kvalitet.

Den absolut största delen av matens miljökonsekvenser orsakas av odlingen och uppfödningen av djur. Paketering och transporter står för 10 procent av matens miljökonsekvenser.

– WWF

Sant eller falskt?

1. Mat har inget att göra med klimatförändringen.

Kolla svaret

Falskt.
Särskilt när man producerar nötkött och ost uppstår mycket utsläpp som påskyndar klimatförändringen. Vegetarisk mat är bra för klimatet.

2. Av världens fattiga bor nästan 80 procent på landsbygden och får sitt levebröd av jordbruket.

Kolla svaret

Sant.
Majoriteten av världens fattiga är småbrukare eller jordlösa jordbruksarbetare. Deras utkomst påverkas mycket av väder och förändringar i klimatet.

3. Antalet människor som svälter har halverats under de senaste tjugo åren.

Kolla svaret

Sant.
Utvecklingen går i rätt riktning, men det behövs ännu mycket arbete för att hunger och undernäring ska försvinna från jorden före år 2030, så som världens länder fastställt i de globala målen för hållbar utveckling.

Nepal: Vatten även till hemträdgården

När vattnet räcker enbart till de allra nödvändigaste behoven, måste man avstå från mycket. Finlands vattenprojekt i Nepal har lett till att tiotusentals familjer får mångsidigare mat på sina tallrikar.

I byarna i västra Nepal finns det knappt med vatten. I synnerhet under torra perioder måste man gå flera kilometer längs bergstigar för att hämta vatten, vilket är tungt och tar lång tid. Också barn har varit tvungna att delta i vattenhämtningen i stället för att gå i skola.

I Nepal har vissa vattenpunkter torkat ut till följd av klimatförändringen, och vatten har reglerats stängt. En hel familj har kunnat få enbart 10 liter vatten per dag och med denna mängd är det inte möjligt att odla grönsaker. Många har ätit i huvudsak linser och ris.

Sedan år 2010 har man i utvecklingssamarbetet mellan Finland och Nepal arbetat för en mer hållbar användning av Nepals vattenresurser. I samarbetsprojektet har man bland annat utvecklat metoder för att samla in, förvara och distribuera vatten för odling av mat i hemträdgårdarna.

Under projektet har totalt ca 33 000 familjer i västra Nepal startat en egen hemträdgård och kunnat tillverka mer mångsidig daglig mat under skördesäsongen. På tallrikarna har funnits mer tomater, blomkål, potatis och svampar. På vissa områden har jordbrukarna också kunnat bygga upp växthus, som förlänger växtperioden utanför säsongen.

Förutom odlingsutbildning har man i Nepal berättat särskilt för kvinnor och flickor vilka hälsoeffekter mångsidig kost har och lärt matlagning. Nya odlingsmetoder och mer effektiv användning av de minskade vattenresurserna har förbättrat matsäkerheten och matens kvalitet inom glesbygden. Barnen har kunnat fortsätta i skolan då det inte längre tar lika lång tid som förut att skaffa vatten.

Klimatförändring & mat: Vad har Finland fått till stånd?

1Kenya och Tanzania har nästan 9 000 småbrukare testat gemensam odling av träd och matväxter, nya foderväxter för kor och odlingsmetoder som skyddar marken och vatten i Förenta Nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s forskningsprojekt som finansieras av Finland. I Tanzania tog hundratals hushåll i bruk en spis som sparar brännved. Lösningen förbättrar kosten, minskar utsläppen och sparar på skogsresurserna.

2Moçambique deltar mer än 15 000 jordbrukare i jordbrukarklubbar inom ett matsäkerhetsprojekt. Deras familjer får nu bättre föda och inkomster från försäljningen. Kvinnorna får också undervisning i att läsa.

3I Myanmar har över 1 000 småbrukarfamiljer övergått från odling av opiumvallmo till odling av kaffebuskar. Det är tryggare för familjer att få sina inkomster av kaffe av narkotikaväxten opiumvallmo. Kaffebuskarna och byskogarna hjälper också till att balansera områdets känsliga vattenekonomi, som hotas av klimatförändringen.