Alla ska få bra undervisning

I Finland kunde man delta i skolundervisning hemifrån under coronatiden, men ute i världen finns det många som inte har möjlighet till liknande distansstudier. Under de värsta pandemitiderna var upp till 90 procent av eleverna borta från skolan på grund av att de hölls stängda. 

Det befaras att många barn och unga har avbrutit sin skolgång helt och hållet till följd av coronaviruset. Studierna kan ha ersatts med arbete, och i synnerhet flickor löper risk att bli gifta för unga.

Innan coronapandemin bröt ut kunde nästan alla barn i världen börja skolgången. Tre av fyra elever slutförde hela grundskolan, men i de fattigaste länderna slutförde endast mindre än hälften högstadiet. 

Tillgång till utbildning främjar de mänskliga rättigheterna, jämställdheten och vars och ens möjligheter att försörja sig. Barns rätt att få undervisning och avgiftsfri utbildning på grundstadiet konstateras också i konventionen om barnets rättigheter. I FN:s mål för hållbar utveckling talas det dessutom om utbildningens kvalitet, eftersom skolgång inte alltid garanterar att eleverna faktiskt lär sig.

Trots flera års skolgång får en del av barnen i utvecklingsländerna inte ens grundläggande färdigheter att läsa och räkna. Fenomenet, som kallas för den globala utbildningskrisen, beror på flera olika orsaker. 

Det kan finnas brister i lärarnas egen kompetens och undervisningsfärdigheter samt i skolans ledning. Det kan råda brist på läroböcker eller så de är skrivna på ett språk som eleven inte behärskar. Föreställ dig en lågstadieklass med över 50 elever och bara en lärare! Dessutom är det svårt att koncentrera sig om man är hungrig och därför är skolmaten av stor betydelse för inlärningen.

För oss som bor i Finland är det självklart att alla barn går i skola. I många utvecklingsländer kan det vara en utmaning för barn i fattiga och i sina samhällen diskriminerade familjer att gå i skola. Trots att själva skolan kan vara gratis, kan skoluniformen och läromedlen vara för dyra familjen. Också långa och farliga skolvägar kan vara ett hinder för skolgång. För barn och unga med funktionsnedsättning eller som annars behöver särskilt stöd är det ofta svårt att ta sig till skolan. 

För närvarande kan flickor börja i skola nästan lika ofta som pojkar, men i högstadieskedet avbryts studierna för många flickor. Detta gäller särskilt länderna söder om Sahara i Afrika. Flickors skolgång kan försvåras till och med av en så vardaglig sak som bristen på ordentliga toaletter, särskilt under menstruation. Också sexuella trakasserier och graviditet kan hindra flickor från att slutföra grundskolan.

År 2018 fick 8 procent av alla barn i skolåldern ingen grundskole­undervisning.

Unesco

Totta vai tarua?

Frågan

Fakta.
På områden där det inte finns tillgång till datorer eller nätanslutning har distansundervisning i vissa fall ordnats via radio eller television. Alla barn har dock inte haft möjlighet att delta i undervisningen ens på detta sätt.
(Källa: Unesco)

Frågan

Fiktion.
I många länder talas flera språk. Till och med 40 procent av världens befolkning får inte undervisning på ett språk de talar eller ens förstår. (Källa: Unesco)

Frågan

Fakta.
God handhygien förhindrar effektivt spridningen av olika virus, men i upp till 35 procent av skolor finns det ingen handtvättplats. (Källa: UN)


Visste du att man i Etiopien…

Arbete för att undanröja fördomar kring hörselskadade barns

I Etiopien går endast ca 15 procent av hörselskadade barn i skola. Med Finlands stöd har man nått hörselskadade barn i byar och fått dem att gå i skola och lärarna har fått kompletterande utbildning i teckenspråk. För att stödja hörselskadade barns inlärning har det producerats teckenspråksordböcker och videomaterial. När det lokala samhället ser barn med funktionsnedsättning lära sig, undanröjs fördomarna och attityden mot olikhet blir positivare.

Drabbas av undernäring på grund av gräshoppor och skolavstängningar

I Etiopien var undernäring ett problem redan före coronapandemin. De enorma gräshoppsflockarna har förstört åkrar och försämrat livsmedelstryggheten. Skolavstängningarna till följd av coronapandemin har i sin tur inverkat särskilt på de fattigaste barnens kost då de blivit utan skolmat. Skolmat serveras inte i alla skolor, men för många barn är skolmaten en livsviktig näringskälla och ofta den enda varma måltiden under dagen.

Den animerade serien Tibeb Girls är populär bland unga

Tibeb Girls är en etiopisk animerad serie som handlar superflickor som främjar bland annat jämställdhet och flickors utbildning. Sök i YouTube med ordet Tibeb Girls för att se vilket program många barn och unga tittar på i Etiopien!

Två etiopiska elever i hörselskadade skola sitter vid sitt skolarbete. En av dem tecknar, annan ler i bakgrunden.
Foto: Sari Lehtelä, Finska Missionssällskapet


Karta om länder som Finland stöder

Resultat av utvecklingssamarbetet inom utbildningssektorn i Finlands partnerländer

Finland har som mål att barn och unga ska få bra undervisning – det räcker inte längre med att de får gå i skola utan de måste också lära sig. Det är också viktigt att det finns möjlighet till fortsatta studier till exempel inom yrkesutbildningen. Särskild uppmärksamhet ska fästas vid flickors och utsatta barns och ungas utbildning.  

När vi stöder lika möjligheter till högklassig utbildning som tar hänsyn till människors individuella behov, stöder vi samtidigt en fredlig och demokratisk samhällsutveckling.  

Ansvaret för att förbättra möjligheterna till undervisning och inlärning ligger på partnerlandet. Finland stöder utvecklingen tillsammans med andra givarländer, frivilligorganisationer, EU, FN-organisationer och utvecklingsfinansieringsinstitutioner.

Vad har Finlands utvecklingssamarbete egentligen fått till stånd? Läs exempel nedan!

  • I Afghanistan kan bara ca 30 procent av vuxna kvinnor läsa. Därför har det med Finlands stöd ordnats kurser i läskunnighet för kvinnor, och man har satsat på utbildning av kvinnliga lärare. I skolorna har det byggts toaletter och handtvättplatser. 
  • I Etiopien har man utvecklat inkluderande undervisning, dvs. jämlik undervisning som beaktar elevernas särskilda behov.  Etiopiska experter på specialundervisning som utbildats av Finland har fortsatt att utveckla den inkluderande undervisningen. Skolgången för elever som behöver särskilt stöd stöds för närvarande av över 400 inlärningscentrum runt om i Etiopien. 
  • I Moçambique har man understött barns tillgång till undervisning på deras eget modersmål. Största delen av barnen har möjlighet att gå i grundskola, men när de kommer till skolåldern talar bara ca 10 procent av dem landets officiella språk portugisiska, vilket gör det svårt att förstå undervisningen som i allmänhet ges på det officiella språket.
  • I Myanmar har lärarutbildningen och i synnerhet skolgången för barn som hör till minoriteter utvecklats. Tack vare Finlands stöd på 2010-talet fick t.ex. cirka 25 000 barn från olika bysamhällen möjlighet att delta i förskoleundervisningen.  
  • I Nepal har man utvecklat landets allmänbildande utbildning, läroplaner och läromedel. Undervisningen är mer elevcentrerat än tidigare och mätningen av inlärningsresultaten har förbättrats. Största delen av barnen får nuförtiden grundläggande utbildning och flickor går i skola lika ofta som pojkar.  
  • I Palestinska området har man understött byggandet och restaureringen av skolor och en trygg tillgång till undervisning för barn. Efter kriget i Gaza restaurerades 114 skadade skolor med Finlands stöd. På Västbanken stöds skolskjuts för barn i områden där skolvägen är otillgänglig eller farlig.


Uppgifter för undervisningen:

Lågstadiet

/ Grupp- eller paruppgift: Varför är det viktigt att få gå i skola?

Diskutera tillsammans:

  • Varför är det så att många barn inte går skolan till slut utan slutar efter några år eller efter lågstadiet?
  • Hur inverkar det till exempel på en 12-årig flickas liv att hon måste sluta skolan?
  • Hur ska man se till alla elever faktiskt lär sig i skolan?

Gruppuppgift: Ett skådespel om utvecklingssamarbete

Hitta tillsammans på ett kort skådespel om hur människor med hjälp av utvecklingssamarbete kan få bättre levnadsförhållanden. Skådespelet kan till exempel handla om skolgång, jordbruk, förnybar energi, användning av ny teknik eller att förbättra flickors ställning. Som bakgrund kan ni bekanta er med riktiga exempel.

Högstadiet / gymnasiet

 Gruppuppgift: Många former av utvecklingssamarbete

Dela in er i små grupper. Varje grupp undersöker en form av utvecklingssamarbete (Bilateralt samarbete, privata sektorns arbete, civilsamhällesorganisationers projekt, FN-organisationernas arbete, utvecklingsbankernas verksamhet, EU:s samarbete).

  • Varifrån kommer finansieringen?
  • Hurdana problem kan man åtgärda med den här formen av utvecklingssamarbete och vilka problem lämpar den sig enligt er inte för?
  • Leta efter exempel på hur er form av utvecklingssamarbete används och resultat som uppnåtts med den.

Till sist presenterar grupperna vad de kommit fram till för varandra.


Close Bitnami banner
Bitnami