Med sikte på hållbar energiproduktion: Mer information om uppgifterna för lärare

Inget modellsvar.

Bakgrundsinformation:

• Energiproduktionen och energiförbrukningen är globalt sett de viktigaste källorna till växthusgaserna som påskyndar klimatförändringen.
• I EU-länderna kommer största delen av utsläppen från energiproduktionen, varav en tredjedel är trafikutsläpp. Näst mest utsläpp kommer från jordbruket och tredje mest från industrin.
• Boendets andel av genomsnittsfinländarens växthusgasutsläpp är ungefär en tredjedel. I finländska hushåll förbrukas mest energi för uppvärmning av bostäder och tappvatten. Dessutom förbrukas energi för hushållsapparater och belysning.
• Med koldioxidavtryck avses den klimatbelastning som en produkt, verksamhet eller tjänst orsakar, det vill säga hur mycket växthusgaser som uppstår under produktens eller verksamhetens livscykel.

Bakgrundsinformation:

• Att bromsa klimatförändringen innebär minskade växthusgasutsläpp och omsorg om kolsänkor såsom skogar och hav. Ett exempel på en åtgärd som stöder begränsning är att ersätta fossil energiproduktion med förnybar energi.
• Anpassning till klimatförändringen innebär människans och natursystemens förmåga att agera i det rådande klimatet och förmåga att förbereda sig på förändringar i klimatet. Införandet av odlingsmetoder och odlingssorter som lämpar sig för föränderliga väderförhållanden samt användningen av väder- och förvarningssystem är exempel på anpassningar.
• Meteorologiska institutet i Finland har understött över 30 organisationer runt om i världen för att utveckla sina väder- och klimattjänster. År 2021 utbildades experter från Meteorologiska institutet personal från hydrometeorologiska institut i Nepal, Vietnam, Sudan, Kirgizistan och Tadzjikistan. Vaisala förnyade Etiopiens system för väderobservation och väderprognoser. Närmare 300 miljoner människor har indirekt nytta av de förbättrade väderleks- och varningstjänsterna med hjälp av dessa sex projekt.
• Klimatförändringen och dess följder beaktas i stor utsträckning i Finlands utvecklingssamarbetsprojekt, särskilt i samarbetet inom vattensektorn.
• Finland stödjer sådan finländsk och lokal företagsverksamhet som förbättrar tillgången till ren energi i länderna i utveckling.
• Finland deltar i de internationella klimatfondernas verksamhet. Fonderna genomför till exempel projekt för att minska utsläppen eller för att bygga förnybar energi.
  
• Industriländerna är till stor del ansvariga för klimatförändringen, så de ska också stödja i synnerhet de mest sårbara länderna i anpassningen till klimatförändringens konsekvenser.
• Åtgärder mot klimatförändringen behövs snabbt överallt i världen, och därför måste man stödja de fattiga länderna så att de också kan delta i arbetet. Industriländerna kan också hjälpa de fattiga länderna att skapa utveckling som bygger på smart teknik, som inte skadar miljön.
  
• Världens länder är mer villiga än tidigare att bromsa klimatförändringen. Med tanke på jordens uppvärmning sker förändringen dock långsammare än man skulle önska. 
• Vid FN:s klimatkonferens i Glasgow i Skottland i november 2021 antog världens länder (nästan 200 länder) målet att stoppa jordens uppvärmning till under 1,5 grader.
  • De rika länderna lovade fördubbla sin finansiering till länderna i utveckling för anpassningen till klimatförändringen från 2019 års nivå senast 2025.
• EU arbetar hårt för att bromsa klimatförändringen: EU har förbundit sig att senast 2030 minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå.
  • EU har ett system för handel med utsläppsrätter. I systemet har stora industrianläggningar samt el- och värmeproduktionsanläggningar ett visst antal utsläppsrätter. Om de överskrids måste företagen köpa ytterligare rättigheter på auktion, vilket motiverar till att minska utsläppen.
  • EU håller på att gradvis utvidga utsläppshandeln till att omfatta sjöfarten 2024–2026. Utsläppshandeln gäller vägtrafiken och separat uppvärmning av byggnader från och med 2027.

Som stöd för diskussionen och exempelsvar:

• Energiproduktionen och energiförbrukningen med fossila energikällor är den största faktorn som påverkar klimatförändringen.
• Det sjunde målet i Agenda 2030 går ut på att säkerställa tillgång till modern energi till en överkomlig kostnad för alla människor i världen. 
• Elförbrukningen har ständigt ökat även i de fattigaste länderna. Det bästa vore att ända från början producera energin på ett klimatvänligt sätt.
• I länder med hög och medelhög inkomst är det vanligt att ha tillgång till el, i genomsnitt cirka 90–100 procent av befolkningen har det. I länder med den lägsta inkomstnivån är tillgången till el betydligt sämre än i andra grupper av länder. I dessa länder är det i genomsnitt bara drygt 40 procent av befolkningen som har tillgång till el.
• I de partnerländer som Finland har utvecklingssamarbete med i Afrika och Asien är tillgången till el ingen självklarhet.

Bakgrundsinformation:

• Att flyga producerar dubbelt så mycket koldioxidutsläpp som att köra bil samma sträcka. Jämfört med tåg är utsläppen 200 gånger större.
• Flygtrafiken står för 2–3 procent av alla direkta koldioxidutsläpp som människor orsakar och andelen växer. Flygandets totala effekt på uppvärmningen är större än bara koldioxidutsläppen, ungefär fyra procent.
• I enskilda konsumenters koldioxidavtryck spelar flygandet däremot en mycket större roll. Till exempel en semester i Thailand orsakar koldioxidutsläpp på över tusen kilo, vilket är 10 procent av genomsnittsfinländarens koldioxidavtryck.
• Coronapandemins effekter på flygresorna var uppenbar, men människor har börjat resa igen.