Alla ska få bra undervisning: Mer information om uppgifterna för lärare

Lågstadiet

/ Grupp- eller paruppgift: I skolan världen över

Titta på Asiatiska utvecklingsbankens utbildningsrelaterade bilder från världsdelens olika länder. Diskutera om ni anser att bilderna har tydliga likheter eller skillnader jämfört med er egen skola. Fundera på vad som är likadant eller annorlunda för barn som går i skolan i ett utvecklingsland jämfört med i Finland.

Till stöd för diskussionen:

  • Utifrån bilderna kan ni notera till exempel följande: antalet elever per klass är ofta stort, klassrummen är trånga och det är vanligt att eleverna använder skoluniform. Krittavlor är vanliga. Användningen av datateknik ökar, men än så länge används den i mindre utsträckning än i Finland.
  • Den som tittar noggrant noterar kanske att på vissa bilder sitter eleverna på golvet i ett tält eller ett förfallet ruckel.
  • I många utvecklingsländer har barnen lång väg till skolan och skolvägen är ofta otrygg. Skolmat är ingen självklarhet. 
  • Kvaliteten på utbildningen kan variera avsevärt mellan privata och offentliga läroanstalter.

Uppgift för hela klassen: Läs- och räknefärdighet som en del av vardagen

På vilka alla ställen har ni behövt kunna läsa eller räkna i dag? Vad allt skulle du inte kunna göra om du inte kunde läsa eller räkna?

Som bakgrund till diskussionen kan du berätta för eleverna:

  • Siffrorna och de svaga inlärningsresultaten är alarmerande. Det talas om en global inlärningskris. Coronapandemin har förvärrat inlärningskrisen.
  • Enligt Världsbankens (10/2021) uppskattning kan nästan 70 procent av 10-åringarna i låginkomstländer och medelinkomstländer inte läsa eller förstå enkel text. Före pandemin var motsvarande siffra 53 procent.
  • Situationen var sämst redan före pandemin, särskilt bland flickorna, i länderna söder om Sahara. Till exempel meningen ”Hundens namn är Puppe” kunde inte läsas av tre av fyra elever i tredje klassen i Tanzania, Uganda och Kenya. (Världsbanken, 2019)
  • I de fattigaste länderna, de så kallade låginkomstländerna, lär sig endast omkring 15 procent av eleverna i grundskolans lägre årskurser matematik på lägsta nivå.  (Världsbanken, 2018) 

/ Grupp- eller paruppgift: Varför är det viktigt att få gå i skolan?

Fundera på:

  • Vilka kan anledningarna vara till att ett barns skolgång avbryts efter några år eller efter grundskolan i ett utvecklingsland?
  • På vilket sätt påverkar ett skolavbrott till exempel en 12-årig flickas liv i ett utvecklingsland?
  • Vilka faktorer är det som garanterar att eleverna lär sig i skolan?

Till stöd för diskussionen:

  • Skolgången kan bli avbruten till exempel på grund av lång skolväg, arbete eller brist på pengar. Även om det är gratis att gå i skolan, behövs det pengar till skolmaterial och skoluniform.
  • En faktor som kan försvåra skolgången för flickor är när de får mens. Genom utvecklingssamarbete har Finland understött toalettbyggen och tillgång till vatten i många skolor.
  • Ett skolavbrott innebär ofta för flickor att de tvingas utföra tunga arbeten i hushållet och ute på åkrarna och att de inte får studera till ett yrke. Många gifter sig unga och blir beroende av sin man och sin svärmor.
  • Utan utbildning är det svårt att klara sig och leva ett självständigt liv. För att få extra inkomster, till exempel för att sälja jordbruksprodukter, behövs grunder i att skriva och räkna.
  • En förutsättning för inlärningen är att lärarna är utbildade och yrkeskunniga och att det finns nödvändiga skoltillbehör. Så är det inte alltid.
  • Barnen behöver också få tillräckligt med vila och näring. Det är nämligen välkänt att hunger har en negativ inverkan på inlärningen. Näringsrik mat är också en förutsättning för hjärnans utveckling i barndomen.

Högstadiet /gymnasiet

/ Grupp- eller paruppgift: Läskunnighet är ingen självklarhet

Titta närmare på statistik om läskunnighet på Världsbankens webbplats (på engelska). Välj 2–3 länder från olika delar av världen och jämför läskunnigheten i dessa.

  • Finns det några betydande skillnader i läskunnighetsnivåerna i de länder ni har valt?
  • Hur ser situationen ut i de valda länderna jämfört med läskunnighetsnivån i hela världen? 
  • Vilka skillnader finns det mellan kvinnor och män när det gäller läskunnigheten i de länder ni har valt? 

Tips! Statistiken för olika länder kan samlas i ett diagram genom att du klickar på namnet på det önskade landet i förteckningen på Världsbankens webbplats. 

Diskutera även vikten av att kunna läsa.

  • Vilken typ av ny läskunnighet behövs vid sidan av traditionell läskunnighet?
  • På vilket sätt främjar läskunnighet demokrati och aktivt deltagande i samhället?
  • Anser ni att det finns möjligheter för icke läskunniga att få arbete i Finland?

Till stöd för diskussionen:

  • Med traditionell läskunnighet avses vanligen förmåga att tolka skriven text. I en bredare kontext kan läskunnighet avse en mängd olika färdigheter inom informationshantering. 
  • Med ny läskunnighet, nylitteracitet, avses medieläskunnighet och digital kompetens. Som nylitteracitet kan även betraktas exempelvis programmeringskunnande. 
  • Med multilitteracitet avses förmåga att analysera och producera olika texttyper och meddelanden. Detta inbegriper också visuell läskunnighet.
  • Vikten av läskunnighet och förmåga att bedöma informationens tillförlitlighet betonas ytterligare i det informationsflöde som digitaliseringen har gett upphov till.
  • Att medborgarna har tillräcklig läskunnighet är i praktiken demokratins grundval. God läskunnighet främjar ett aktivt medborgarskap. Läskunnighet ger medborgarna möjlighet att till exempelvis få information, tillämpa det de har tillägnat sig och delta fullt ut i samhället. 

/ Grupp- eller paruppgift: Utvecklingssamarbete och utbildningsexport inom undervisningssektorn

  • Ta reda på i vilka bilaterala partnerländer Finland bedriver utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn. Vilken typ av mål har utvecklingssamarbetet inom undervisningssektorn? 
  • Vilken är skillnaden mellan utvecklingssamarbete och utbildningsexport? Hitta ett exempel på ett finländskt utbildningsexportprojekt på Internet.

Till stöd:

/ Grupp- eller paruppgift: Vad borde man kunna i framtiden?

Diskutera tillsammans vilka färdigheter som är viktiga för alla att lära sig med tanke på framtiden. Vilken typ av utbildning behövs i framtiden i Finland och världen över?

Ytterligare frågor till stöd för diskussionen:

  • Vilka färdigheter som vi redan i dag behöver lära oss skulle det vara viktigt för alla i Finland och världen över att ha även i framtiden?
  • Vilka digitala färdigheter behövs i den framtida världen?
  • Vilka språkkunskaper behövs i den framtida världen?
  • Hur påverkar artificiell intelligens framtiden (till exempel utbildningen/arbetslivet)?
  • Vilka nya läroämnen tror ni kommer att läras ut i finländska skolor år 2030?
  • Vilken typ av framtida yrken tror ni kommer att finnas i Finland och/eller ute i världen 2030?
Close Bitnami banner
Bitnami