Alla ska få bra undervisning: Mer information om uppgifterna för lärare

Till stöd för diskussionen:

• Utifrån bilderna kan ni notera till exempel följande: antalet elever per klass är ofta stort, klassrummen är trånga och det är vanligt att eleverna använder skoluniform. Krittavlor är vanliga. Användningen av datateknik ökar, men än så länge används den i mindre utsträckning än i Finland.
• Den som tittar noggrant noterar kanske att på vissa bilder sitter eleverna på golvet i ett tält eller ett förfallet ruckel.
• I många utvecklingsländer har barnen lång väg till skolan och skolvägen är ofta otrygg. Skolmat är ingen självklarhet. 
• Kvaliteten på utbildningen kan variera avsevärt mellan privata och offentliga läroanstalter.

Som bakgrund till diskussionen kan du berätta för eleverna:

• Siffrorna och de svaga inlärningsresultaten är alarmerande. Det talas om en global inlärningskris. Coronapandemin har förvärrat inlärningskrisen.
• Enligt Världsbankens (10/2021) uppskattning kan nästan 70 procent av 10-åringarna i låginkomstländer och medelinkomstländer inte läsa eller förstå enkel text. Före pandemin var motsvarande siffra 53 procent.
• Situationen var sämst redan före pandemin, särskilt bland flickorna, i länderna söder om Sahara. Till exempel meningen ”Hundens namn är Puppe” kunde inte läsas av tre av fyra elever i tredje klassen i Tanzania, Uganda och Kenya. (Världsbanken, 2019)
• I de fattigaste länderna, de så kallade låginkomstländerna, lär sig endast omkring 15 procent av eleverna i grundskolans lägre årskurser matematik på lägsta nivå.  (Världsbanken, 2018) 

Till stöd för diskussionen:

• Skolgången kan bli avbruten till exempel på grund av lång skolväg, arbete eller brist på pengar. Även om det är gratis att gå i skolan, behövs det pengar till skolmaterial och skoluniform.
• En faktor som kan försvåra skolgången för flickor är när de får mens. Genom utvecklingssamarbete har Finland understött toalettbyggen och tillgång till vatten i många skolor.
• Ett skolavbrott innebär ofta för flickor att de tvingas utföra tunga arbeten i hushållet och ute på åkrarna och att de inte får studera till ett yrke. Många gifter sig unga och blir beroende av sin man och sin svärmor.
• Utan utbildning är det svårt att klara sig och leva ett självständigt liv. För att få extra inkomster, till exempel för att sälja jordbruksprodukter, behövs grunder i att skriva och räkna.
• En förutsättning för inlärningen är att lärarna är utbildade och yrkeskunniga och att det finns nödvändiga skoltillbehör. Så är det inte alltid.
• Barnen behöver också få tillräckligt med vila och näring. Det är nämligen välkänt att hunger har en negativ inverkan på inlärningen. Näringsrik mat är också en förutsättning för hjärnans utveckling i barndomen.

Diskutera även vikten av att kunna läsa.

• Vilken typ av ny läskunnighet behövs vid sidan av traditionell läskunnighet?
• På vilket sätt främjar läskunnighet demokrati och aktivt deltagande i samhället?
• Anser ni att det finns möjligheter för icke läskunniga att få arbete i Finland?

Till stöd för diskussionen:

• Med traditionell läskunnighet avses vanligen förmåga att tolka skriven text. I en bredare kontext kan läskunnighet avse en mängd olika färdigheter inom informationshantering. 
• Med ny läskunnighet, nylitteracitet, avses medieläskunnighet och digital kompetens. Som nylitteracitet kan även betraktas exempelvis programmeringskunnande. 
• Med multilitteracitet avses förmåga att analysera och producera olika texttyper och meddelanden. Detta inbegriper också visuell läskunnighet.
• Vikten av läskunnighet och förmåga att bedöma informationens tillförlitlighet betonas ytterligare i det informationsflöde som digitaliseringen har gett upphov till.
• Att medborgarna har tillräcklig läskunnighet är i praktiken demokratins grundval. God läskunnighet främjar ett aktivt medborgarskap. Läskunnighet ger medborgarna möjlighet att till exempelvis få information, tillämpa det de har tillägnat sig och delta fullt ut i samhället. 

Till stöd:

• Att främja utbildning av hög kvalitet är ett av de prioriterade områdena i Finlands utvecklingspolitik. Utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn stöder framför allt utbildning av hög kvalitet och tillgång till utbildning för de mest utsatta.
• Utbildningsexport är affärsverksamhet. Finlands utbildningsexport har expanderat under de senaste åren och det finns stor potential inom branschen.  
• Mer information:
  • Finlands utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn i olika partnerländer (på partnerländernas webbplatser finns också utförligare information om målen för utvecklingssamarbetet inom undervisningssektorn i de olika länderna)
  • Utbildningsstyrelsen, 6.5.2021: Den finländska utbildningsexporten uppnådde en omsättning på en halv miljard euro
  • Yle, 18.1.2022: Suomalaiset rakentavat 75 koulua Peruun – 700 miljoonan euron projektin vetäjä: ”Tämä on historiallisen suuri avaus koulutusviennille”
  • Utbildningsexportprogrammet Education Finland

Ytterligare frågor till stöd för diskussionen:

• Vilka färdigheter som vi redan i dag behöver lära oss skulle det vara viktigt för alla i Finland och världen över att ha även i framtiden?
• Vilka digitala färdigheter behövs i den framtida världen?
• Vilka språkkunskaper behövs i den framtida världen?
• Hur påverkar artificiell intelligens (till exempel utbildningen/arbetslivet)?
• Vilka nya läroämnen tror ni kommer att läras ut i finländska skolor år 2030?
• Vilken typ av framtida yrken tror ni kommer att finnas i Finland och/eller ute i världen 2030?