Lågstadiet
Individuell uppgift: Klimatförändringen i bilder
Hurdana konsekvenser har klimatförändringen för Finland och världen? Rita en bild eller en serieteckning.
Som stöd:
- Till klimatförändringens konsekvenser hör till exempel klimatuppvärmning, att extrema väderfenomen ökar, värmeböljor, att regn ökar, ökenspridning, torka, att glaciärer smälter, att havsnivåerna stiger (översvämningar, erosion), skogsbränder, att antalet flyktingar ökar, sämre livsmedelstrygghet (till exempel på grund av regnmängdernas inverkan på jordbruket), att växt- och djurarter förflyttar sig till nya livsmiljöer och risk för att arter dör ut.
Paruppgift: Nyheter om klimatet
Ta reda på hurdana nyheter om klimatet det nyligen har skrivits i Finland.
Inget modellsvar.
Uppgift för hela klassen: Hållbar konsumtion
Var och en tar hemifrån med sig en produkt som blivit överflödig, som ni inte använder. Diskutera i grupp varför ni ursprungligen köpt produkten. Vem har tillverkat den, var har den blivit tillverkad och hur har den blivit transporterad till butiken? Hur mycket arbete och naturresurser gick åt för att tillverka produkten? Kan man återvinna den? Kan man reparera den om den har gått sönder? Diskutera sedan tillsammans i hela klassen hur mycket onödiga saker ni hittade hemma och varför det lönar sig att låta bli att köpa saker. Till sist för var och en produkten de tagit med sig till rätt återvinningsplats.
Tips! Om eleverna har med sig kläder som de inte behöver kan ni ta upp följande frågor:
- Modeindustrin orsakar 2-8 procent av världens koldioxidutsläpp (källa: UNEP, på engelska). Klädindustrins utsläpp är med andra ord nästan lika stora som utsläppen från den internationella flygtrafiken (3 procent) och sjötransporterna (2 procent), (källa: IEA, på engelska). Enligt bedömningarna kommer klädindustrins utsläpp att fördubblas fram till år 2030 om det avfall som snabbmodet orsakar inte minskas (källa: earth.org, på engelska).
- 73 procent av alla kläder som tillverkas i världen bränns upp eller hamnar på avstjälpningsplatsen i stället för att återvinnas (källa: Ellen McArthurs stiftelse som forskar i cirkulär ekonomi)
- Det går åt ca 2 700 liter vatten för att framställa en T-tröja
- Finländarna köper och slänger ungefär 13 kg textilier per år (källa: Suomen tekstiilikierrätys, på finska). Från och med år 2025 är det obligatoriskt med textilinsamling i EU. I Finland har detta varit obligatoriskt sedan 2023 när den nya avfallslagen trädde i kraft. Lagen kräver att kommunerna samlar in invånarnas bortslängda textilier.
Högstadiet /gymnasiet
/ Grupp- eller paruppgift: Klimatåtgärder
- Se på en engelskspråkig video där Tahsin från Bangladesh berättar om sin klimataktivism. Hurdana åtgärder gör Tahsin som en del av sin klimataktivism? Gör man motsvarande åtgärder i Finland?
Fundera ännu på vad annat man kan göra för att främja klimatåtgärderna. Hurdana saker skulle ni vara beredda att ge upp för klimatet? Hurdana saker skulle ni inte vara beredda att ge upp? Presentera till slut era tankar för de andra grupperna.
Video: Young activist cleans up in Bangladesh – UNICEF
Till stöd för diskussionen:
- Tahsin har inrättat en ungdomsorganisation, Lal Sabuj Society, som har som mål att engagera unga i arbetet för att åstadkomma positiva förändringar. Genom organisationen främjar han bland annat cykling och medvetenhet om miljöskydd. Samtidigt stöds jämställdheten mellan könen.
- Tahsin producerar journalistiskt material för att lyfta fram bristfälligheter. Han ordnar också kurser för ungdomar om mobil journalistik i anslutning till klimatförändringen.
- Tahsin planterar träd, ordna städevenemang, främjar minskning av användning av engångsplast och uppmuntrar alla att arbeta för klimatet.
- Läs om Tahsins tankar om klimatförändringen i Bangladesh och om orsakerna till att han påbörjade sin klimataktivism i bloggen (på engelska).
/ Grupp- eller paruppgift: Hurdan luft andas vi?
- Vid sidan av klimatförändringen är luftföroreningarna ett av de största miljöhoten mot människans hälsa. Se på den engelskspråkiga kartan över människans exponering för luftföroreningar i världen i FN:s miljöprogram.
- I vilka länder eller världsdelar är luftföroreningarna värst?
- En hur stor del av världens människor andas luft som är skadlig för hälsan?
- På vilket sätt hänger klimatförändringen och luftföroreningarna ihop med varandra?
Till stöd för diskussionen:
- Majoriteten av världens människor andas luft som enligt Världshälsoorganisationens definition är skadligt för hälsan.
- Att minska utsläpp som är skadliga för klimatet förbättrar också luftkvaliteten, och en bättre luftkvalitet bidrar till att stävja klimatförändringen.
- Luftföroreningarna beror till stor del på användningen av fossila bränslen.
/ Grupp- eller paruppgift: Koldioxidutsläppen stärker växthuseffekten
- Se på statistiken över koldioxidutsläpp per person i olika länder på Världsbankens engelskspråkiga webbplats.
- I vilka länder eller världsdelar uppstår mest koldioxidutsläpp per person? I vilka länder eller världsdelar uppstår minst koldioxidutsläpp per person?
- Vad berättar de höga koldioxidutsläppen per person?
- Vilken betydelse har det om man jämför ländernas totala koldioxidutsläpp eller koldioxidutsläppen per person?
- Diskutera vad länder eller världsdelar med höga eller låga koldioxidutsläpp har gemensamt.
Tips! Du får en översikt av statistiken för ett land eller en världsdel i ett och samma diagram genom att klicka på landets eller världsdelens namn på listan på Världsbankens webbplats.
Världsbanken: CO2 emissions (metric tons per capita)
Som stöd:
- Koldioxidutsläppen påskyndar klimatförändringen. Mängden koldioxidutsläpp kan granskas till exempel i form av ländernas årliga utsläpp, utsläpp per person eller ländernas totala utsläpp genom tiderna.
- Länder med höga inkomster har i genomsnitt klart högre koldioxidutsläpp per person än länder med lägre inkomstnivåer.
- Världsbankens statistik: 1) i höginkomstländer är koldioxidutsläppen 8,7 ton per person, 2) i medelinkomstländer 3,6 ton per person och 3) i låginkomstländer 0,3 ton per person (2020).
- Koldioxidutsläppen per person berättar hur stora koldioxidutsläpp en invånare i ett land i genomsnitt ger upphov till. Höga koldioxidutsläpp per person tyder bland annat på att livsstilen inte är särskilt klimatvänlig.
- När man jämför enbart ländernas totala koldioxidutsläpp blir perspektivet förvrängt till exempel i fråga om utsläppen från länder av olika storlek. I Finland, där befolkningsmängden är liten, kan de totala koldioxidutsläppen verka små jämfört med Indien som har en enorm befolkningsmängd. Koldioxidutsläppen per person i Finland (8,0 ton per person) är dock betydligt större än motsvarande utsläppsmängd i Indien (1,8 ton per person).
- Rika länder har i allmänhet större koldioxidutsläpp än fattiga länder.
Individuell uppgift: Ansvar för klimatet
Bekanta dig med webbplatsen Världen 2030 och annat fördjupat material enligt lärarens anvisningar. Skriv en text där du funderar på dessa frågor:
- På vilka sätt syns klimatförändringen i industrialiserade länder och i utvecklingsländer?
- Varför ska rika länder hjälpa fattigare länder att bekämpa klimatförändringen?
Perspektiv:
I uppsatserna kan ni till exempel ta upp följande:
- Extrema väderfenomen på grund av klimatförändringen förekommer runt om i världen, men de drabbar hårdast de fattigaste länderna som saknar förmåga att förbereda sig på katastrofer. Också industriländer upplever stormar och värmeböljor som kan skada jordbruket. Så har det hänt även I Finland.
- Att havsnivån stiger påverkar byggande och boendets säkerhet i kusttrakter.
- Det har blivit svårare att förutspå vädret och extrema väderfenomen har blivit vanligare, vilket försvårar jordbruket. I utvecklingsländer kan exceptionell torka orsaka hungersnöd. Översvämningar förstör likaså odlingsmark och tvingar människor att lämna sina hem och bli flyktingar.
- De industrialiserade länderna är till stor del ansvariga för de utsläpp som orsakar klimatförändringar. Därför måste de också hjälpa sårbarare länder att anpassa sig till klimatförändringarnas följder.
- Det behövs snabba åtgärder mot klimatförändringar i hela världen och därför måste de fattiga länderna få hjälp så att också de kan dra sitt strå till stacken för klimatet. Industriländer kan också hjälpa fattiga länder att skapa utveckling som bygger på smart teknik som inte skadar miljön.