Flyktingar och klimatförändringen: Mer information om uppgifterna för lärare

Lågstadiet

Gruppuppgift: Människor lämnar sina hemtrakter av tvång

Fundera tillsammans på vad medlemmarna i en familj är tvungna att tänka på när de överväger att lämna sitt hem och bli flyktingar. Öva in små pjäser om ämnet.

Extra frågor som stöd för uppgiften:

  • Varför skulle det vara bättre att lämna hemmet än att stanna kvar? Och tvärtom?
  • Hur kan man försäkra sig om att levnadsförutsättningarna inte försämras av att man lämnar hemmet?
  • Vad händer med släktingar eller vänner i hemtrakten?
  • Vad gör man med hem och lösöre?
  • Vilka saker kan man ta med? 
  • Vart far man? Varför?
  • Hur färdas man? (Hur orkar barnen ta sig fram?)
  • Vad kan man vänta sig då man är framme?

Uppgift för hela klassen: Finland stödjer länder i utveckling i klimatförändringen

Titta på videon ”Klimatåtgärder genom utvecklingssamarbete”.

Diskutera hur Finland stödjer länder i utveckling i klimatförändringen. Videon handlar om metoder för att bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den. Leta exempel på båda.

Som stöd:

  • Klimatförändringen drabbar kraftigast fattiga länder i utveckling.
  • Med begränsningsåtgärder avses åtgärder som bromsar klimatförändringen, till exempel att minska klimatutsläppen genom rena energilösningar såsom vind- och solkraft. Med stävjande av klimatförändringen avses även omsorg om kolsänkorna (skogar, hav).
  • Med anpassningsåtgärder avses åtgärder som minskar klimatförändringens effekter och de risker som de medför. Anpassningsåtgärder är till exempel att utveckla vädertjänster eller att bygga system för bevattning och vattenuppsamling som beredskap på torka, samt nya odlingsmetoder och odlingssorter som tål skadeinsekter och föränderliga väderförhållanden.
  • Klimatet förändras oberoende av begränsningsförsöken – förändringen kan inte stoppas. Därför är både anpassnings- och begränsningsåtgärder viktiga.
  • Finland främjar anpassningen till klimatförändringen via projekt och program som genomförs genom bilateralt utvecklingssamarbete exempelvis i Tanzania, Nepal och Centralasien. 
    • Till exempel i området Fjärranvästern i Nepal stödjer Finland och EU ett vattenförvaltningsprojekt som förbättrar vattenförsörjningen i glesbygden, då vattenkällorna i bergen har börjat sina och regnen inte kan förutspås som tidigare.
  • Finland deltar också i de internationella klimatfondernas verksamhet. Fonderna genomför till exempel projekt för att minska utsläppen.
  • Därtill bidrar Finland till att påskynda arbetet för att motverka klimatförändringen med diplomatiska medel, till exempel genom att påverka i FN. President Niinistö talade om ”klimatnödläget” vid FN:s generalförsamling 2021.
  • Finland är dessutom det andra ordförandelandet för finansministrarnas klimatkoalition. Syftet med samarbetet mellan finansministrarna är att främja att finansministeriernas insats och den ekonomiska politikens verktyg integreras i arbetet mot klimatförändringen.

Högstadiet /gymnasiet

Paruppgift: Flyktingskap på grund av klimatförändringen

Ta reda på:

  • Vilket är förhållandet mellan antalet personer som tvingats lämna sina hemtrakter på grund av klimatförändringen och antalet personer som tvingats till det på andra grunder? Studera artiklarna och tabellerna på FN:s flyktingorganisations engelskspråkiga webbplats.
  • Vilka motiveringar finns i bloggen för att klimatflyktingskap inte har erkänts som definition?

Extra uppgift: Fundera tillsammans på om klimatflyktingskap enligt er borde erkännas som definition.

Som stöd för diskussionen:

  • Antalet personer som tvingats fly på grund av klimatförändringen:
    • I slutet av 2020 fanns det globalt 82,4 miljoner personer som hade tvingats lämna sina hemtrakter (medräknat flyktingar, internflyktingar, asylsökande, palestinska flyktingar och venezuelanska migranter). Av dessa var sammanlagt 20,7 miljoner egentliga flyktingar och 48 miljoner internflyktingar. (Källa: UNHCR)
    • Enligt FN:s flyktingorganisation driver extrema väderfenomen redan i dag över 20 miljoner människor till att lämna sina hem. Enligt Världsbankens uppskattning (2018) kan klimatförändringen sätta 140 miljoner flyktingar i rörelse före 2050.
  • Varför har klimatflyktingskap inte erkänts som definition?
    • Enligt Genèvekonventionen får en person flyktingstatus om den i sitt hemland riskerar att bli förföljd på grund av sitt ursprung, sin religion eller sin politiska åsikt. Sambandet mellan klimatförändringen och migrationen ökar, men internationella flyktingkonventioner beaktar inte detta. Många instanser föredrar att tala om klimatmigranter.
    • Klimatförändringen fortskrider ”långsamt” jämfört med plötsliga naturkatastrofer, till exempel jordbävningar. Det skulle vara svårt att definiera vem som kan beviljas klimatflyktingstatus. I praktiken är det dessutom mycket svårt att skilja klimatförändringen från andra orsaker som inverkar på att man lämnar sitt hem. Det finns i allmänhet många orsaker till att man lämnar hemmet. 
    • Dessutom finns det en rädsla för att de avtal som redan har uppnåtts skulle försvagas om de öppnades för en ny definition om klimatflyktingskap.
  • Även om definitionen klimatflyktingskap inte officiellt har erkänts, tryggas ställningen för personer som flytt hemifrån på grund av klimatförändringen till exempel av människorättskonventionerna. En person kan inte sändas till en plats där han eller hon av en eller annan orsak utsätts för dödsrisk.

Paruppgift: Havsnivån stiger 

  • Granska Nasas engelskspråkiga statistik om den historiska utvecklingen av havsnivån. Hur mycket har havsnivån stigit på drygt 100 år enligt tabellen? Tips! Studera tabellen ”Sea Level Change”.
  • Undersök med Nasas klimattidsmaskin hur mycket havsnivån ännu borde stiga för att vattnet ska nå kuststäderna på kartan.
  • Fundera på följderna av att havsnivån stiger så att vattnet når städerna. Hur skiljer sig följderna i rika länder från följderna i länder i utveckling?

Exempelsvar:

  • Havsnivån och vattennivån på kusterna stiger särskilt av två orsaker: 1) havsvattnets volym ökar när det blir varmare (fenomenet kallas värmeutvidgning) och 2) glaciärerna smälter, vilket ökar havsvattnets mängd.
  • Havsnivån har stigit med drygt 200 millimeter (20 centimeter) från början av förra århundradet till slutet av 2010-talet.
  • Många kuststäder hotar att hamna under vatten. Många av städerna på NASA:s karta hamnar under vatten redan när havsnivån stiger med cirka en meter eller till och med mindre än det.
  • När havsnivån stiger så att vattnet når städerna tvingas många människor att fly från sina hem. Var ska alla bo? Och vart och hur flyttas städerna? Hur kan man rädda till exempel ett kulturarv i ett sjunkande område? Instabilitet följer sannolikt när den stigande havsnivån påverkar städerna.
  • Rika länder har större resurser än länder i utveckling att svara på situationen.
Close Bitnami banner
Bitnami