Finland i utvecklingssamarbete: Mer information om uppgifterna för lärare

Lågstadiet

Uppgift för hela klassen: Vad är utvecklingssamarbete i praktiken?

Titta på minst två videor om Finlands utvecklingssamarbete via videolänkarna på sidan. Diskutera tillsammans:

  • Vem syns på videon?
  • Hurdana problem försöker man lösa i videon?
  • Vad berättar videon om resultaten av utvecklingssamarbetet?

Inget modellsvar.

Gruppuppgift: Ett skådespel om utvecklingssamarbete

Hitta tillsammans på ett kort skådespel om hur människor med hjälp av utvecklingssamarbete kan få bättre levnadsförhållanden. Skådespelet kan till exempel handla om skolgång, jordbruk, förnybar energi, användning av ny teknik eller att förbättra flickors ställning. Som bakgrund kan ni bekanta er med riktiga exempel.

Inget modellsvar.


Högstadiet /gymnasiet

Uppgift för hela klassen: Utvecklingsbistånd eller utvecklingssamarbete?

Diskutera tillsammans vad ni tänker på när ni hör orden ”utvecklingsbistånd” och ”utvecklingssamarbete”. Fundera på varför man nuförtiden rekommenderar att använda ordet ”utvecklingssamarbete” hellre än ”utvecklingsbistånd”?

Synvinklar:

  • Termen utvecklingsbistånd är gammalmodig. Den syftar till en som ger och en som mottar och inte till aktörer med lika ställning i ett samarbete. 
  • Utvecklingssamarbete handlar oftast om finansiellt stöd och/eller expertstöd för att hjälpa ett utvecklingsland att förbättra till exempel sina tjänster eller sin förvaltning. Stödet är inte ett bidrag, utan ett samarbete.
  • Inom utvecklingssamarbetet ligger ansvaret för förändringen hos partnerlandet. Stödet grundar sig på utvecklingslandets egna mål.
  • I regel använder utvecklingslandet även egna medel (statens, kommunens, bygemenskapens eller invånarnas) för utvecklingsprojekt.

Paruppgift: Ger utvecklingssamarbete resultat?

Ta reda på:

  • Hur följer man upp resultaten av utvecklingssamarbetet, det vill säga kontrollerar vad som egentligen förbättrats?
  • Varför går inte alla utvecklingsprojekt som man planerat?
  • På vilka andra sätt kan rika länder stödja utvecklingsländer?

Synvinklar:

  • Resultat ska följas upp
    • Finland samlar systematiskt in information om hur samarbetet framskrider och låter göra utomstående utvärderingar av projekt och av det långsiktiga samarbetet.
    • Många resultat går att mäta i siffror, t.ex. hur många flickors som börjar skolan eller hur många människor som har tillgång till vatten.
    • Men alla resultat kan inte mätas i siffror och därför måste man också granska enskilda fall och intervjuer.
    • Utvecklingspolitiska resultatrapporten 2022 presenterar resultaten av utvecklingspolitiken och utvecklingssamarbetet 2019–2021.
  • Var kan gå snett?
    • Utvecklingssamarbete är samarbete mellan en stor mängd olika organisationer, sällan bara två parter. Resultaten påverkas av många olika organisationers och länders verksamhet och utomstående faktorer. I instabila samhällen kan förhållandena förändras plötsligt och oväntat. Konflikter, kriser och naturförhållanden gör arbete och resultat osäkra.
    • Det svåraste, dyraste och osäkraste är att hjälpa dem som har det allra sämst ställt, men det är trots allt ett av Finlands viktigaste mål. De människor som lever under de svåraste förhållandena är ju också i störst behov av hjälp.
  • På vilka andra sätt än utvecklingssamarbete kan man stödja människor?
    • Genom en rättvis handelspolitik kan man minska global orättvisa. EU har en viktig roll i att förhandla om handelsavtal med länder i Afrika.
    • Utvecklingsländer behöver utländska investeringar. Stora företag i fattiga länder kan ofta undvika att betala skatt genom så kallad aggressiv skatteplanering. På grund av skatteplanering förlorar utvecklingsländerna mer pengar än de får i bistånd.
    • Migranter stöder sina hemländer genom att skicka pengar. Penningförsändelser från släktingar utomlands kan finansiera utbildning och bostäder för dem som blivit kvar. Till exempel har penningförsändelser en stor betydelse för Nepals samhällsekonomi.

Gruppuppgift: Många former av utvecklingssamarbete

Dela in er i små grupper. Varje grupp undersöker en form av utvecklingssamarbete (Bilateralt samarbete, privata sektorns arbete, civilsamhällesorganisationers projekt, FN-organisationernas arbete, utvecklingsbankernas verksamhet, EU:s samarbete). 

  • Varifrån kommer finansieringen?
  • Hurdana problem kan man åtgärda med den här formen av utvecklingssamarbete och vilka problem lämpar den sig enligt er inte för?
  • Leta efter exempel på hur er form av utvecklingssamarbete används och resultat som uppnåtts med den. 

Till sist presenterar grupperna vad de kommit fram till för varandra.

Bakgrundsinformation:

Lästips: um.fi/utvecklingspolitik-och-utvecklingssamarbete -> Finlands utvecklingspolitiska samarbetspartner

  • Bilateralt samarbete: Finland samarbetar direkt med regeringarna i vissa partnerländer. Samarbetet kan vara ett enskilt projekt, till exempel att bygga ett vattenledningssystem i ett visst område, eller mer omfattande program, som att utveckla hela utbildningssystemet i ett land. Det är viktigt att samtidigt utbilda tjänstemännen så att landet i fortsättningen själv kan ordna servicen och utveckla den. I en del projekt och program är Finland den enda utländska finansiären, men oftast är flera länder och organisationer inblandade.
  • Den privata sektorn: Finland stöder den privata sektorn, det vill säga företag, i sina partnerländer och utvecklar affärsverksamheten, bland annat med hjälp av finländska företag. Finland kan stödja partnerskap mellan företag i Finland och i utvecklingsländer. På så vis bygger man upp och utvecklar marknader och skapar arbetsplatser i utvecklingsländer. På detta sätt har vi bland annat hjälp att bygga vindkraftverk i Kenya och understött kvinnliga företagare i flera olika länder.
  • Civilsamhällesorganisationer (CSO): Finland ger statligt stöd till organisationer som har projekt eller program i utvecklingsländer. Organisationer samlar också in pengar för sin verksamhet genom medlemsavgifter eller donationer. De satsar också på att stärka civilsamhället i partnerländerna, det vill säga föreningar och icke-statlig verksamhet. Civilsamhällesorganisationer arbetar ofta på gräsrotsnivån och i områden där annat samarbete kan ha svårt att nå fram. Det kan till exempel vara samarbete i en by på landsbygden med någon lokal organisation.
  • Multilateralt samarbete: Genom FN-organen, utvecklingsbanker och EU når Finlands hjälp också sådana länder där Finland inte har en egen ambassad eller något eget samarbete. Finland kan påverka de multilaterala organisationernas verksamhet och hur de riktar sin finansiering. FN- organen och Världsbanken samordnar också enorma program med många organisationer och länder för återuppbyggnad efter krig, till exempel i Afghanistan och Somalia.
    • FN-organen: Finland satsar särskilt på samarbete med organisationer som arbetar för jämställdhet och jämlikhet, till exempel UN Woman, befolkningsfonden UNFPA och barnfonden Unicef. De internationella organisationerna har en mycket viktig roll både i enskilda länder och som politiska påverkare och experter.
    • Utvecklingsbanker (som Världsbanken) erbjuder utvecklingsländer lån på fördelaktiga villkor, bistånd i form av donationer, garantier och experthjälp. Dessutom är utvecklingsbankerna betydande klimatfinansiärer. Traditionellt har finansieringen riktats till den offentliga sektorn. I dag stöder de också verksamhet som underlättar företagens villkor och affärsmiljön. Till exempel stödjer Asiatiska utvecklingsbanken förbättring av undervisningen och klimatåtgärder i Asien och Stillahavsområdet.
    • EU: Europeiska unionen och dess medlemsstater är tillsammans världens största finansiär av utvecklingssamarbete och den viktigaste utvecklingspolitiska aktören. En del av Finlands pengar för utvecklingssamarbete kanaliseras genom EU. EU:s utvecklingssamarbete satsar till exempel på barns skolgång, hållbart jordbruk, arbetsproduktivitet och minskad barndödlighet.
    • Samarbetsfonden Global Partnership for Education: Finland stöder undervisningssektorns arbete genom att finansiera den globala GPE-fonden, som stöder barns tillgång till utbildning av hög kvalitet i utvecklingsländerna. Under coronapandemin har fonden bland annat stött anordnandet av distansundervisning och återöppnandet av skolor på ett säkert sätt.
Close Bitnami banner
Bitnami