Med sikte på hållbar energiproduktion: Mer information om uppgifterna för lärare

Inget modellsvar.

Bakgrundsinformation:

• Energiproduktionen och energiförbrukningen är globalt sett de viktigaste källorna till växthusgaserna som påskyndar klimatförändringen.
• I EU-länderna kommer största delen av utsläppen från energiproduktionen, varav en tredjedel är trafikutsläpp. Näst mest utsläpp kommer från jordbruket och tredje mest från industrin.
• Boendets andel av genomsnittsfinländarens växthusgasutsläpp är ungefär en tredjedel. I finländska hushåll förbrukas mest energi för uppvärmning av bostäder och tappvatten. Dessutom förbrukas energi för hushållsapparater och belysning.
• Med koldioxidavtryck avses den klimatbelastning som en produkt, verksamhet eller tjänst orsakar, det vill säga hur mycket växthusgaser som uppstår under produktens eller verksamhetens livscykel.

Bakgrundsinformation:

• Att bromsa klimatförändringen innebär minskade växthusgasutsläpp och omsorg om kolsänkor såsom skogar och hav. Ett exempel på en åtgärd som stöder begränsning är att ersätta fossil energiproduktion med förnybar energi.
• Anpassning till klimatförändringen innebär människans och natursystemens förmåga att agera i det rådande klimatet och förmåga att förbereda sig på förändringar i klimatet. Införandet av odlingsmetoder och odlingssorter som lämpar sig för föränderliga väderförhållanden samt användningen av väder- och förvarningssystem är exempel på anpassningar.
• Meteorologiska institutet i Finland har understött över 30 organisationer runt om i världen för att utveckla sina väder- och klimattjänster. År 2021 utbildades experter från Meteorologiska institutet personal från hydrometeorologiska institut i Nepal, Vietnam, Sudan, Kirgizistan och Tadzjikistan. Vaisala förnyade Etiopiens system för väderobservation och väderprognoser i ett projekt som inleddes 2021. Närmare 300 miljoner människor har indirekt nytta av de förbättrade väderleks- och varningstjänsterna med hjälp av dessa sex projekt.
• Klimatförändringen och dess följder beaktas i stor utsträckning i Finlands utvecklingssamarbetsprojekt, särskilt i samarbetet inom vattensektorn.
• Finland stödjer sådan finländsk och lokal företagsverksamhet som förbättrar tillgången till ren energi i länderna i utveckling.
• Finland deltar i de internationella klimatfondernas verksamhet. Fonderna genomför till exempel projekt för att minska utsläppen eller för att bygga förnybar energi.
  
• Industriländerna är till stor del ansvariga för klimatförändringen, så de ska också stödja i synnerhet de mest sårbara länderna i anpassningen till klimatförändringens konsekvenser.
• Åtgärder mot klimatförändringen behövs snabbt överallt i världen, och därför måste man stödja de fattiga länderna så att de också kan delta i arbetet. Industriländerna kan också hjälpa de fattiga länderna att skapa utveckling som bygger på smart teknik, som inte skadar miljön.
  
• Världens länder är mer villiga än tidigare att bromsa klimatförändringen. Med tanke på jordens uppvärmning sker förändringen dock långsammare än man skulle önska. 
• Vid FN:s klimatkonferens i Glasgow i Skottland i november 2021 antog världens länder (nästan 200 länder) målet att stoppa jordens uppvärmning till under 1,5 grader.
  • De rika länderna lovade fördubbla sin finansiering till länderna i utveckling för anpassningen till klimatförändringen från 2019 års nivå senast 2025. Efter en lovande början sjönk finansieringsnivån år 2021 med 15 procent jämfört med året innan.
• Vid klimatkonferensen i Dubai i Arabemiraten i december 2023 antog länderna målet att lämna fossila bränslen bakom sig. På global nivå bör länderna minska sina utsläpp med 43 procent fram till 2023. Avtalet är historiskt, men särskilt miljöorganisationerna har påpekat att avtalet inte innehåller några konkreta åtgärder för att uppnå målet.
• EU arbetar hårt för att bromsa klimatförändringen: EU har förbundit sig att senast 2030 minska växthusgasutsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990 års nivå.
  • EU har ett system för handel med utsläppsrätter. I systemet har stora industrianläggningar samt el- och värmeproduktionsanläggningar ett visst antal utsläppsrätter. Om de överskrids måste företagen köpa ytterligare rättigheter på auktion, vilket motiverar till att minska utsläppen.
  • EU håller på att gradvis utvidga utsläppshandeln till att omfatta sjöfarten 2024–2026. Utsläppshandeln gäller vägtrafiken och separat uppvärmning av byggnader från och med 2027.

Som stöd för diskussionen och exempelsvar:

• Energiproduktionen och energiförbrukningen med fossila energikällor är den största faktorn som påverkar klimatförändringen.
• Det sjunde målet i Agenda 2030 går ut på att säkerställa tillgång till modern energi till en överkomlig kostnad för alla människor i världen. 
• Elförbrukningen har ständigt ökat även i de fattigaste länderna. Det bästa vore att ända från början producera energin på ett klimatvänligt sätt.
• I länder med hög och medelhög inkomst är det vanligt att ha tillgång till el, i genomsnitt cirka 90–100 procent av befolkningen har det. I länder med den lägsta inkomstnivån är tillgången till el betydligt sämre än i andra grupper av länder. I dessa länder är det i genomsnitt bara drygt 40 procent av befolkningen som har tillgång till el.
• I de partnerländer som Finland har utvecklingssamarbete med i Afrika och Asien är tillgången till el ingen självklarhet.

Bakgrundsinformation:

• Att flyga producerar dubbelt så mycket koldioxidutsläpp som att köra bil samma sträcka. Jämfört med tåg är utsläppen 200 gånger större.
• Flygtrafiken står för 2–3 procent av alla direkta koldioxidutsläpp som människor orsakar och andelen växer. Flygandets totala effekt på uppvärmningen är större än bara koldioxidutsläppen, ungefär fyra procent.
• I enskilda konsumenters koldioxidavtryck spelar flygandet däremot en mycket större roll. Till exempel en semester i Thailand orsakar koldioxidutsläpp på över tusen kilo, vilket är 10 procent av genomsnittsfinländarens koldioxidavtryck.
• Coronapandemins effekter på flygresorna var uppenbar, men människor har börjat resa igen.