Uppgifter för undervisningen

Läraren väljer ut ett antal av de globala målen för hållbar utveckling och delar ut lappar med målens symboler till halva klassen. Andra halvan av klassen får lappar där målet står skrivet. Eleverna lyfter upp sin lapp och söker sitt par. Paren diskuterar vad målet på lappen kan betyda och kontrollerar sedan målets beskrivning på webbplatsen. Till sist presenterar paren målet för resten av klassen. Klassen kan diskutera tillsammans om målet redan uppnåtts i Finland.

Titta tillsammans på videon Superhjältar. Välj ett av de globala målen för hållbar utveckling. Hitta på en kort berättelse om målet och rita en serie.

Läraren väljer ut globala mål vars symboler (pdf) fästs på stora papper som hängs upp på väggarna runt om i klassrummet. Varje grupp väljer en symbol vars mål den vill fördjupa sig i. Gruppen skriver upp på pappret vad det globala målet ska förbättra. Efter det stannar en i gruppen kvar och presenterar målet medan de övriga cirkulerar i rummet och bekantar sig med de andra gruppernas mål. De som går runt ska skriva upp olika sätt att uppnå målen. Till sist diskuterar hela klassen under lärarens ledning hur målen kan uppnås.

• Hur påverkas till exempel en ung tanzanier av att målen uppnås?
• Vad händer om målen inte uppnås?
• Hur påverkar det era liv om målen uppfylls eller om de inte gör det?

Bekanta dig med webbplatsen Världen 2030 och annat fördjupat material enligt lärarens anvisningar. Skriv en text där du funderar på dessa frågor:

• Hurdan kritik har det riktats mot utvecklingssamarbetet och varför?
• Är kritiken enligt dig befogad?
• Vad skulle hända om allt utvecklingssamarbete upphörde?

Titta på minst två videor om Finlands utvecklingssamarbete via videolänkarna på sidan. Diskutera tillsammans:

• Vem ser du på videon?
• Hurdana problem försöker man lösa i videon?
• Vad berättar videon om resultaten av utvecklingssamarbetet?

Hitta tillsammans på ett kort skådespel om hur människor med hjälp av utvecklingssamarbete kan få bättre levnadsförhållanden. Skådespelet kan till exempel handla om skolgång, jordbruk, förnybar energi, användning av ny teknik eller att förbättra flickors ställning. Som bakgrund kan ni bekanta er med riktiga exempel.

Diskutera tillsammans vad ni tänker på när ni hör orden ”utvecklingsbistånd” och ”utvecklingssamarbete”. Fundera på varför man nuförtiden rekommenderar att använda ordet ”utvecklingssamarbete” hellre än ”utvecklingsbistånd”?

Ta reda på:

• Hur följer man upp resultaten av utvecklingssamarbetet, det vill säga kontrollerar vad som egentligen förbättrats?
• Varför går inte alla utvecklingsprojekt som man planerat?
• På vilka andra sätt kan rika länder stödja utvecklingsländer?

Dela in er i små grupper. Varje grupp undersöker en form av utvecklingssamarbete (Bilateralt samarbete, privata sektorns arbete, civilsamhällesorganisationers projekt, FN-organisationernas arbete, utvecklingsbankernas verksamhet, EU:s samarbete).

• Varifrån kommer finansieringen?
• Hurdana problem kan man åtgärda med den här formen av utvecklingssamarbete och vilka problem lämpar den sig enligt er inte för?
• Leta efter exempel på hur er form av utvecklingssamarbete används och resultat som uppnåtts med den.

Till sist presenterar grupperna vad de kommit fram till för varandra.

Leta efter goda och dåliga nyheter i tidningar och på webbplatser enligt lärarens anvisningar. Jämför med varandra vilka nyheter ni hittat och hur mycket det finns av dem? Diskutera tillsammans varför dåliga nyheter får mer uppmärksamhet än goda nyheter. Hurdana positiva händelser syns inte alls i nyheterna?

Titta på bilder (Kehitys – Utveckling-tidningens Flickr-konto) från olika delar av världen. Diskutera vilka av bilderna som kunde vara från någon annan del av världen än ett utvecklingsland. Varför? Diskutera vad som är lika och vad som är olika i skolbarnens liv i utvecklingsländer och i Finland.

Diskutera i grupper hur till exempel högre utbildningsnivå, ny teknik som t.ex. robotar och artificiell intelligens eller befolkningsutvecklingen påverkar utvecklingen i allmänhet eller i något särskilt land. Vem gynnas av utvecklingen och vem gör inte det? Diskutera sedan i klassen hur man kan trygga en positiv utveckling i hela världen.

Ta reda på:

• Vilka är orsakerna till att fler människor än någonsin är i behov av humanitärt bistånd?
• Vad är skillnaden på utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd?
• Vilka länder i världen tar emot flest flyktingar?

Välj ett av partnerländerna i Finlands utvecklingssamarbete från kartan. Ta reda på:

• Hurdan utveckling har det skett i landet?
• Hur har Finland understött utvecklingen i landet
• Hurdant stöd behöver landet ännu?

Se webbplatsen för väpnade konflikter (Global Conflict Tracker) som upprätthålls av Center for Preventive Action, som är baserat i USA och följer och rapporterar om krig och konflikter mellan stater och inom stater.

1) Hitta Ukraina på kartan och repetera vilka länder som är Ukrainas grannländer.

2) Välj Ukraina på kartan och klicka på punkten för Ukraina. Läs första stycket, som innehåller allmän information om Rysslands invasion av Ukraina. Texten är på engelska. Sök tillsammans med ditt par svar på följande frågor: 

• Vilka områden eller hur stor del har Ryssland ockuperat?
• Hur många civila offer har dött i kriget?
• Hur många ukrainare har tvingats lämna sitt hem på grund av kriget?

Ett tryggt och stabilt vardagsliv och trygga människor i livet ger trygghet när världen genomgår omvälvningar. Det är viktigt att koncentrera sig på vardagliga aktiviteter och på nuet om man blir orolig eller känner sig otrygg när man läser eller pratar om krig och konflikter. Fundera tillsammans med ditt par eller självständigt på följande frågor som kan hjälpa dig att fokusera på vardagen: 

Vad får dig att känna dig trygg i studievardagen? Var känner du dig trygg i din skola eller läroanstalt? Med vilka personer känner du dig trygg i skolan eller läroanstalten? 

Sök dig under den här studiedagen till en plats som känns trygg eller till trygga människor så många gånger som möjligt.

Fram till maj 2024 har cirka 5,9 miljoner personer flytt från Ukraina på grund av kriget. UNHCR är FN:s flyktingorganisation vars huvudsakliga uppgift är att skydda rättigheterna för människor som blivit tvungna att fly. Tillsammans med sina partner strävar UNHCR också efter att säkerställa att alla har möjlighet att söka asyl. Läs härnäst om flyktingsituationen i Ukraina på UNHCR:s webbplats för flyktinguppföljning. Antalet flyktingar anges i tre tabeller nedan, läs alla tre.

1) Nämn de fem länder där det bor flest ukrainare, bortsett från Ukraina.

2) Hur många ukrainare bort det just nu i Finland?

3) Till sist, fundera på hur vi som gemenskap eller privatpersoner kan stödja de människor som har blivit tvungna att lämna sitt hem på grund av krig eller kriser?

Fortsätt listan: Tillbringa fritiden tillsammans, bjuda in nya människor till gemensamma evenemang, lära sig till exempel hälsningsfraser på olika språk, bjuda in människor till hobbyer…

Vilka känslor väcker nyheter om krig hos dig? Titta på känsloorden och ringa in 3–5 känslor som du har känt när du har fått höra nyheter om krig mellan stater. Du kan också lägga till känslor som du tycker saknas på din lista. Det är tillåtet att uppleva alla slags känslor. Däremot får känslor inte användas för att rättfärdiga handlingar som skadar en själv eller andra, som att säga sårande ord.

sorg, entusiasm, ilska, hat, kärlek, lugn, besvikelse, glädje, hoppfullhet, nyfikenhet, skam, lycka, förvirring, hopplöshet, rädsla, förvirring, upprymdhet, förlägenhet, irritation, frustration, raseri

Hur känner du dig när det är fred och frid? Vad betyder fred och frid enligt dig? Fred och frid kan uppfattas och upplevas på många sätt.

• Frid kan finnas inuti dig. Du har frid i sinnet, känner dig fridfull och har ett lugn i kroppen.
• Frid är sämja och till exempel att ha goda vänner eller familjerelationer. Fred och frid är att ta hänsyn till andra.
• Fred är ett tryggt samhälle där invånarna mår bra.
• Fred är sämja mellan länder och folk.
• Vi kan leva i fred med naturen.

Rita en bild av fred. Du kan välja vilken typ av fred du ritar en bild av eller kombinera olika tankar om fred på bilden. Du kan beskriva en känsla av fred med till exempel landskap, människor, djur, växter eller färger och former. Dela era tankar om bilderna om ni vill.

Vad ger dig hopp? Skriv en lista över saker du kan göra som får dig att känna glädje och hopp. Dessa saker är dina mediciner mot hopplöshet. Nedan finns några exempel på saker som kan ge människor glädje och hopp.

vandra i naturen, skriva, baka, prata med en vän eller familjemedlem, titta på filmer eller serier, rita, vara hemma med familjen, umgås med djur, dansa, handarbeta, motionera eller idrotta, studera eller göra läxor, lyssna på musik, sjunga eller spela, göra hushållsarbete, läsa, besöka biblioteket.

Lägg listan på en synlig plats och använd dina mediciner mot hopplöshet under dagen om du känner att du behöver det.

Vilka känslor väcker nyheter om krig hos dig? Titta på känsloorden och ringa in 3–5 känslor som du har känt när du har fått höra nyheter om krig och kriser mellan stater. Du kan också lägga till känslor som du tycker saknas på din lista. Det är tillåtet att uppleva alla slags känslor. Däremot får känslor inte användas för att rättfärdiga handlingar som skadar en själv eller andra, som att säga sårande ord.

sorg, entusiasm, ilska, hat, kärlek, lugn, besvikelse, glädje, hoppfullhet, nyfikenhet, skam, lycka, förvirring, hopplöshet, rädsla, förvirring, upprymdhet, förlägenhet, irritation, frustration, raseri

Titta på Global Conflict Tracker, ett verktyg för uppföljning av konflikter, som upprätthålls av Center for Preventive Action som är ett USA-baserat center för uppföljning och rapportering av krig samt inom- och mellanstatliga konflikter.

Titta på kartan och fundera på:

1) Vilka av krigen på kartan har du hört talas om i medierna, i skolan eller när du pratar med andra? Vilka krig eller konflikter på kartan har du hört mest om?

2) Vilken av konflikterna har du inte hört talas om, eller kommer du åtminstone inte ihåg att du hört talas om?

Gå sedan till australiska  Institute for Economics and Peaces karta som beskriver fredsläget i världen. Det är enklast att göra en jämförelse om ni har tillgång till två datorer eller mobila enheter.  

3) Visar kartorna enligt dig en ganska likadan bild av världens olika länder?

Efter jämförelsen, fundera tillsammans:

4) Har ni hört talas om fredsläget i de olika områdena i världen i medierna, i skolan eller när ni pratar med andra? Tror ni att det finns mer information om krig eller om fred i medierna?

Dela också era tankar om era slutledningar med hela klassen.

Det pågår flera mellanstatliga krig ute i världen. Även om vi inte har krig Finland, är konsekvenserna av krig synliga och märks av också i Finland på många sätt. Eftersom vi påverkas av krigsnyheter och effekter av krigen kan vi uppskatta det relativt stabila läget i Finland. 

Fred och frid kan beskrivas och uppfattas på många olika sätt. De vanligaste sätten att beskriva fred och frid är:

1) inre frid,

2) frid i gemenskaper, samhället och samverkan med andra,

3) fred i hela världen och även med naturen.

Fred kan uppfattas både som avsaknad av krig och som en varaktig social fred där rättvisa står i centrum. Inget av dessa sätt att beskriva fred är mer korrekt än det andra, men de beskriver olika dimensioner av fred.

Gör en lista, i par eller grupper om tre, över på vilket sätt de olika dimensionerna av fred avspeglas i dig, i samhället och i världen.

Exempel på frågor:

• På vilken typ av plats har du känt inre frid?
• På vilket sätt avspeglas eller avspeglas inte fred i skolan? 
• Vilken typ av plats skulle din skola vara om alla skolelever eller studerande och personalen upplevde inre frid? 
• På vilket sätt avspeglas eller avspeglas inte fred i det finska samhället?  
• Hur kan vi bidra till världsfreden? 
• Hur kan du leva i fred med naturen?

Läs citaten nedan som beskriver fred. Citaten kommer från framstående personer som har arbetat för fred i sina liv. Välj ett citat som tilltalar dig. När du har valt ett citat, skriv ner det i ditt häfte. Fundera på vad i citatet som berörde dig och varför du valde just det i dag. Gör en tankekarta över dina urvalskriterier kring citatet. Dela dina tankar med de andra om du vill. Öva samtidigt på att lyssna aktivt: När någon berättar vilket citat hen har valt ska de andra lyssna utan att kommentera. Konsten att lyssna är en viktig färdighet som skapar och upprätthåller fred. Ta också reda på mer information om den kända personen bakom citatet. Vem var personen och vad gjorde hen i sitt liv?

”Utbildning är det mest effektiva vapnet för att förändra världen.” Nelson Mandela 

”Om du dömer människor har du inte tid att älska dem.” Moder Teresa 

”Du kan inte finna frid genom att undvika livet.” Virginia Woolf 

”Fred kommer inifrån. Sök den inte utifrån.” Buddha 

”Ju mer vi kämpar för fred, desto mindre blod behöver spillas i krig.” Vijaya Lakshmi Pandit 

”Utbildning är i all enkelhet att skapa fred. Utbildning är det mest effektiva försvaret som finns.” Kofi Annan 

”Fred är en resa på tusentals mil, som måste göras ett steg i taget.” Lyndon B. Johnson

Vad ger dig hopp? Skriv en lista över saker du kan göra som får dig att känna glädje och hopp. Dessa saker är dina mediciner mot hopplöshet. Nedan finns några exempel på saker som kan ge människor glädje och hopp. 

vandra i naturen, skriva, baka, prata med en vän eller familjemedlem, titta på filmer eller serier, rita, vara hemma med familjen, umgås med djur, dansa, handarbeta, motionera eller idrotta, studera eller göra läxor, lyssna på musik, sjunga eller spela, göra hushållsarbete, läsa, besöka biblioteket.

Titta på Asiatiska utvecklingsbankens utbildningsrelaterade bilder från världsdelens olika länder. Diskutera om ni anser att bilderna har tydliga likheter eller skillnader jämfört med er egen skola. Fundera på vad som är likadant eller annorlunda för barn som går i skolan i ett utvecklingsland jämfört med i Finland.

På vilka alla ställen har ni behövt kunna läsa eller räkna i dag? Vad allt skulle du inte kunna göra om du inte kunde läsa eller räkna?

Diskutera tillsammans:

• Varför är det så att många barn inte går skolan till slut utan slutar efter några år eller efter lågstadiet?
• Hur inverkar det till exempel på en 12-årig flickas liv att hon måste sluta skolan?
• Hur ska man se till alla elever faktiskt lär sig i skolan?

Titta närmare på statistiken om läskunnighet på Världsbankens webbplats (på engelska). Välj 2–3 länder från olika delar av världen och jämför läskunnigheten i dessa.

• Finns det några betydande skillnader i läskunnighetsnivåerna i de länder ni har valt?
• Hur ser situationen ut i de valda länderna jämfört med läskunnighetsnivån i hela världen?
• Vilka skillnader finns det mellan kvinnor och män när det gäller läskunnigheten i de länder ni har valt?

Tips! Statistiken för olika länder kan samlas i ett diagram genom att du klickar på namnet på det önskade landet i förteckningen på Världsbankens webbplats.

Ta reda på i vilka bilaterala partnerländer Finland bedriver utvecklingssamarbete inom undervisningssektorn. Vilken typ av mål har utvecklingssamarbetet inom undervisningssektorn?
Vilken är skillnaden mellan utvecklingssamarbete och utbildningsexport? Hitta ett exempel på ett finländskt utbildningsexportprojekt på Internet.

Diskutera tillsammans vilka färdigheter som är viktiga för alla att lära sig med tanke på framtiden. Vilken typ av utbildning behövs i framtiden i Finland och världen över?

Vad behöver ni vatten till i vardagen? Följ och skriv upp vad ni använder vatten till under en hel vardag. Gå tillsammans igenom vattendagböckerna i skolan: Vad gick det åt vatten till? Om du var tvungen att bära hem ditt vatten från en brunn, hur många ämbar (10 liter) beräknar du att din familj skulle behöva per dag?

Gör tillsammans en lista över alla ställen ni kan söka information när ni behöver veta mer om något ämne. Diskutera sedan vad som skulle hända, vad som skulle bli svårt om ni inte fick använda de här informationskällorna eller bara använda dem delvis.

Dela in er i tre grupper: elektricitets-, vatten- och brogruppen. Föreställ er en liten by i ett utvecklingsland som bara kan välja en av de tre resurserna, eftersom det inte finns pengar för alla. Vad har byn för nytta av elektricitet, av rent vatten eller av en ny bro? Gör en lista över allt som talar för den resurs som er grupp representerar. Presentera era synpunkter för de andra grupperna och förhandla om vad som är det bästa alternativet för byn. Vilken grupp kan övertyga de andra?

Ta reda på i vilka av Finlands partnerländer i utvecklingssamarbetet det pågår någon form av väpnad konflikt. Diskutera hur avsaknaden av fred påverkar den enskilda individens liv och samhällets utveckling.

I ett samhälle som är dåligt styrt är det vanligt med korruption. Det innebär att någon missbrukar sin maktposition för att själv dra personlig nytta. Diskutera i små grupper var det betyder om polisen eller en politiker är korrumperad. På vilket sätt kan det skada utvecklingen och invånarna i ett utvecklingsland? Ni kan söka information på webben. Presentera till slut era tankar för de andra grupperna.

Se på 360°-videon om Bishara och Fatoumas liv i flyktinglägret och bekanta er med materialet om Dadaab på webbplatsen. Hur ser det ut på flyktinglägret? Rita en karta över familjens hem och levnadsmiljö. Var får de vatten och mat? Var finns latrin och tvättrum? Var ligger skolan? Vad annat finns det i lägret?

Visa era kartor för varandra och diskutera hur barnens liv i lägret ser ut.

Diskutera 360°-videon med ditt par. Hurudant är Fatoumas och Bisharas hem? Hur skiljer sig deras vardag från din vardag? Vad visste du om flyktingläger innan denna lektion? Var det något på videon som överraskade dig?

Vad vet du om flyktingarna i den kommun där du bor? Från vilka länder kommer de och hur många är de? Ta reda på fakta och kolla på en karta var deras hemländer ligger. Sök nyheter på webben, vad har det skrivits om de här länderna i Finland på sista tiden?

Ta reda på:

• Vad betyder begreppen flykting och asylsökande?
• Vilka är kvotflyktingar? Hur många kvotflyktingar tar Finland emot per år?
• Hur många flyktingar finns det i världen just nu? Var finns flyktingarna?
• Hur har antalet flyktingar utvecklats under de senaste fem åren?

Läs de fördjupande texterna om flyktinglägret i Dadaab. Diskutera varför Fatouma och Bishara hamnat på flyktinglägret. Vad finns det som hotar familjens säkerhet och hälsa på flyktinglägret? Vad uppstår det för risker när stora mängder människor bor kvar i flyktingläger i åratal?

Dela in er i mindre grupper och ta reda på svar till frågorna nedan. Presentera sedan kort vad ni funnit och diskutera tillsammans i klassen om flyktingsituationen i världen och vad det finns för lösningar.

Grupp 1

• Varför finns det så många flyktingar i världen just nu?
• Var ligger världens största flyktingläger och varifrån kommer de som bor i lägren?

Grupp 2

• Hurudana beslut har EU fattat under de senaste åren för att hantera migrationen till Europa?
• Vad kan Finland göra för att människor inte ska behöva bli flyktingar?

Grupp 3

• Ta reda på hur begreppen flykting, migrant och asylsökande skiljer sig från varandra.
• Hur många asylsökande eller flyktingar har det kommit till a) Sverige, b) Estland, c) Italien under de senaste åren? Vad förklarar antalet av asylsökande i dessa länder?

Grupp 4

• Hur har flyktingskap berört finländarna under historiens gång?
• Från vilka länder och när har det kommit större grupper flyktingar till Finland?

I de globala målen för hållbar utveckling ingår att vi ska avskaffa ojämlikhet och skapa jämställdhet mellan kvinnor och män. Diskutera på vilka sätt vi kan förbättra jämställdheten i Finland och i världen. Presentera till slut era tankar för de andra grupperna.

Diskutera med läraren hur det är att gå i skola i Afghanistan jämfört med hur det är i Finland. Försök leva dig in i en afghansk ungdoms vardag år 2030 och skriv ett brev till Finland. Hur skulle du önska att livet och skolgången skulle vara?

Diskutera vem som är rik och varför, både inom ett land och om man jämför olika länder. Hur fördelas rikedomar och tillgångar i utvecklingsländer? Och hur fördelas rikedom i Finland eller i USA? Extra uppgift: Fundera på orsakerna till skillnaderna i rikedom mellan länder. Presentera till slut era tankar för de andra grupperna.

Diskutera om det finns situationer där jämlikhet och mänskliga rättigheter inte tillgodoses i Finland. Vad borde göras för att alla verkligen skulle vara jämlika?

Jämlikhet och att hjälpa dem som har det särskilt svårt är mycket viktigt i Finlands utvecklingssamarbete.

• Hur kan man på ett konkret sätt skapa jämlikhet och rättvisa genom utvecklingssamarbete?
• Sök exempel på finländska utvecklingssamarbetsprojekt som har lyckats förbättra livet och möjligheterna att påverka för särskilt utsatta grupper i något land.

Hurdana konsekvenser har klimatförändringar för Finland och världen? Rita en bild eller en serieteckning.

Ta reda på hurdana nyheter om klimatet det nyligen har skrivits i Finland.

Var och en tar hemifrån med sig en produkt som blivit överflödig som ni inte använder. Diskutera i grupp varför ni ursprungligen köpt produkten. Var och varför har den gjorts? Vem har gjort den? Hur mycket arbete och naturresurser gick åt till när den tillverkades? Kan man återvinna den och vad är rätt plats för den i så fall? Diskutera sedan tillsammans i hela klassen hur mycket onödiga saker ni hittade hemma och varför det lönar sig att låta bli att köpa saker. Till sist för var och en produkten de tagit med sig till rätt återvinningsplats.

Se på Unicefs video i Youtube (på engelska), där Tahsin från Bangladesh berättar om sin klimataktivism. Hurdana åtgärder gör Tahsin som en del av sin klimataktivism? Gör man motsvarande åtgärder i Finland?

Fundera ännu på vad annat man kan göra för att främja klimatåtgärderna. Hurdana saker skulle ni vara beredda att ge upp för klimatet? Hurdana saker skulle ni inte vara beredda att ge upp? Presentera till slut era tankar för de andra grupperna.

Vid sidan av klimatförändringarna är luftföroreningarna ett av de största miljöhoten mot människans hälsa. Se på den engelskspråkiga kartan över människans exponering för luftföroreningar i världen i FN:s miljöprogram.

• I vilka länder eller världsdelar är luftföroreningarna värst?
• En hur stor del av världens människor andas luft som är skadlig för hälsan?
• På vilket sätt hänger klimatförändringarna och luftföroreningarna ihop med varandra?

Se på statistiken över koldioxidutsläpp per person i olika länder på Världsbankens engelskspråkiga webbplats.

• I vilka länder eller världsdelar uppstår mest koldioxidutsläpp per person? I vilka länder eller världsdelar uppstår minst koldioxidutsläpp per person?
• Vad berättar de höga koldioxidutsläppen per person?
• Vilken betydelse har det om man jämför ländernas totala koldioxidutsläpp eller koldioxidutsläppen per person?
• Diskutera vad länder eller världsdelar med höga eller låga koldioxidutsläpp har gemensamt.

Tips! Du får en översikt av statistiken för ett land eller en världsdel i ett och samma diagram genom att klicka på landets eller världsdelens namn på listan på Världsbankens webbplats.

Bekanta dig med webbplatsen Världen 2030 och annat fördjupat material enligt lärarens anvisningar. Skriv en text där du funderar på dessa frågor:

• På vilka sätt syns klimatförändringarna i industrialiserade länder och i utvecklingsländer? 
• Varför ska rika länder hjälpa fattigare länder att bekämpa klimatförändringarna?

Hur många trädslag kan du/ni namnge? Hur länge det räcker för olika trädslag i Finland att växa sig stora? Du kan söka efter information till exempel från Finska Forstföreningens uppgiftskort (pdf). Varför är det viktigt att plantera träd hos oss och i världen?

• Vilka sånger om skog eller djur känner ni till? Eller sagor? Sjung en sång eller berätta en saga för de andra – antingen en som ni själva har hittat på eller en som ni kan sedan tidigare.
• Till sist kan ni diskutera med klassen om människan hotar djuren och den övriga naturen i er sång eller saga?

Vilka utrotningshotade djur i Finland eller utomlands kan ni namnge? Ni kan också söka information på internet. Försök samtidigt ta reda på varför djuret riskerar att utrotas.

• Vad menas med tropisk avskogning? 
• Varför är den tropiska avskogningen ett särskilt oroande fenomen?
• Studera statistiken om tropisk avskogning (Our World in Data, på engelska).
  • I vilka två länder sker nästan 50 procent av den tropiska avskogningen i världen?
  • Vilka faktorer eller produkter påskyndar den tropiska avskogningen?

Diskutera i grupp vad ni behöver elektricitet till under dagens lopp, från att ni vaknar till att ni somnar på kvällen: tända lampan, använda mikrovågsugnen, ladda telefonen… Diskutera vad som är nödvändigt för er att göra. Och vad kunde ni leva utan? Slutdiskussion med läraren.

• Studera diagram över EU-länderna (europaparlamentet).
• Vilka är de största källorna till skadliga utsläpp? 
• Hur ser genomsnittsfinländarens koldioxidavtryck ut? Studera Marthaskolans diagram (på finska) och fundera på enkla sätt att minska hushållens klimatbelastning.

Titta på videon ”Klimatåtgärder genom utvecklingssamarbete”. Diskutera därefter följande frågor:

• Hur stödjer Finland länderna i utveckling att anpassa sig till eller bromsa klimatförändringar? 
• Varför måste industriländerna stödja fattigare länder i att bekämpa klimatförändringar? 
• Hur försöker världens länder bromsa klimatförändringar?

• Studera statistik om tillgången till el (World Bank, på engelska) i olika länder och grupper av länder på Världsbankens engelskspråkiga webbplats.
  • Vilket är medelvärdet för tillgången till el i världen?
  • I hurdana länder eller grupper av länder är tillgången till el sämst? 
• Jämför Finlands utvecklingssamarbete med bilaterala partnerländer i Världsbankens statistik. I vilka partnerländer är tillgången till el liten? 

Fundera till sist på vad ni inte skulle ha kunnat göra det senaste dygnet om ni inte hade haft el.

Tips! Statistiken för olika länder och kontinenter kan kombineras i ett diagram genom att man klickar på namnet på det önskade landet eller den önskade kontinenten i listan på Världsbankens webbplats. 

Utsläpp från flygtrafiken snabbar upp klimatförändringen. Dela upp er i två grupper, där den ena gruppen är för att kontrollera flygtrafiken med skatter och begränsningar medan den andra gruppen motsätter sig detta. Förbered er i gruppen först på att försvara er egen ståndpunkt och försök sedan övertyga motparten.

Fundera på varför det med tanke på klimatförändringarna är illa att slänga mat i soporna.

Vilka vegetariska rätter har ni ätit eller vill pröva på? Hitta på så många som möjligt i gruppen eller med ditt par! Fundera på varför vegetarisk mat och inhemsk fisk är bättre alternativ än kött med tanke på klimatförändringen.

Bekanta dig med materialet på webbplatsen Världen 2030 och länkarna som finns där till ytterligare information. Ta reda på hur klimatförändringarna hänger samman med matproduktionen och hungersnöden. Belys ämnet med ett diagram eller en infografik, som du ritar med en penna eller med datorprogram.

Ta reda på hur mycket mat som slängs bort varje år i Finland, Europeiska unionen och världen.

• Hur ser klimatutsläppen från kasserad mat ut jämfört med de globala växthusgasutsläppen?
• Vilka vardagliga sätt hittar ni på för att minska matsvinnet?

Fundera tillsammans på vad medlemmarna i en familj är tvungna att tänka på när de överväger att lämna sitt hem och bli flyktingar. Öva in små pjäser om ämnet.

Ta reda på hurdana nyheter om klimatet det nyligen har skrivits i Finland.

Titta på videon ”Klimatåtgärder genom utvecklingssamarbete”.

Diskutera hur Finland stödjer länder i utveckling i klimatförändringen. Videon handlar om metoder för att bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den. Leta exempel på båda.

Ta reda på:

• VVilket är förhållandet mellan antalet personer som tvingats lämna sina hemtrakter på grund av klimatförändringen och antalet personer som tvingats till det på andra grunder? Studera artiklarna (FN, på engelska) och tabellerna, (FN, på engelska) på FN:s flyktingorganisations engelskspråkiga webbplats.
• Vilka motiveringar finns i bloggen (FN, på finska) för att klimatflyktingskap inte har erkänts som definition?

Extra uppgift: Fundera tillsammans på om klimatflyktingskap enligt er borde erkännas som definition.

• Granska Nasas engelskspråkiga statistik om den historiska utvecklingen av havsnivån. Hur mycket har havsnivån stigit på drygt 100 år enligt tabellen? Tips! Studera tabellen ”Sea Level Change”.
• Undersök med Nasas klimattidsmaskin (på engelska) hur mycket havsnivån ännu borde stiga för att vattnet ska nå kuststäderna på kartan.
• Fundera på följderna av att havsnivån stiger så att vattnet når städerna. Hur skiljer sig följderna i rika länder från följderna i länder i utveckling?