De långvariga och nya våldsamma konflikterna runt om i världen gör det svårare att bygga fredliga och inkluderande samhällen.
I Finland har det varit fred i över 80 år. Så är det dock inte överallt. Antalet fredliga samhällen i världen har minskat under de senaste 15 åren, och allt fler konflikter är utdragna över flera år eller till och med årtionden.
Fredliga samhällen och frihet från våld utgör både ett mål och ett medel för hållbar utveckling. Långsiktig utveckling kan inte uppnås mitt i konflikter och våld.
Våld innebär inte bara mänskligt lidande, det raserar också grunden för samhällets ekonomiska, miljömässiga och sociala utveckling. De länder som är drabbade av krig och utdragna konflikter är de som har svårast att lyfta sin befolkning ur fattigdom och ofta är mycket sårbara för efterföljande kriser och nya problem. Därför är övergången från det akuta krisskedet till återuppbyggnad avgörande.
De senaste åren har de klimatrelaterade konflikterna ökat. Klimatkrisen förstärker extrema väderfenomen och försämrar till exempel tillgången på rent vatten. Långa perioder av torka och översvämningar gör det svårare att idka traditionella näringar och ökar livsmedelsbristen och konkurrensen om naturresurser.
Genom att konflikterna har ökat har också fler människor tvingats fly. I slutet av 2023 bodde en fjärdedel av världens befolkning i konfliktområden och över 110 miljoner människor levde som flyktingar, vilket är dubbelt så många som under det föregående årtiondet. Som ett resultat av utdragna konflikter tvingas allt fler människor som flytt att bo även långa tilder i flyktingläger eller på andra platser som är avsedda att vara endast tillfälliga.
Finland som fredsmäklare
Finland arbetar hårt för fred i världen. Detta arbete är viktigt särskilt i länder som drabbas av konflikter, fattigdom och konsekvenser av klimatförändringarna. Finland hjälper dessa länder på många olika sätt, till exempel genom att stödja fredsförhandlingar och rättvist beslutsfattande, vilket bidrar till att bygga en varaktig fred.
Finland deltar också i internationella krishanteringsuppdrag som syftar till att skapa stabilitet och säkerhet i konfliktområden. Detta kan innebära både militär och civil krishantering.
Medling är också en viktig del av Finlands utrikespolitik. Finland främjar till exempel vattendiplomati, vilket innebär att man enas om att använda vattenresurserna på ett fredligt sätt samt stöder medlingsnätverk för kvinnor och de ungas roll i fredsarbetet.
Kvinnor och unga inkluderas i fredsbyggande
De unga bär följderna av många globala kriser, och särskilt kvinnor och flickor är utsatta för våld i samband med konflikter. Kvinnor och unga måste dock ses som avgörande aktörer i fredsprocesser, inte bara som offer för konflikter.
Man strävar efter att fästa mer uppmärksamhet vid att stärka kvinnors roll och beslutanderätt när det gäller att förebygga och avgöra konflikter och skapa fred samt vid att öka kvinnors säkerhet i konflikter. År 2015 erkände FN:s medlemsstater också för första gången i Resolution 2250 om unga, fred och säkerhet att varaktig fred inte kan skapas utan ungas delaktighet och stöd.
Finland vill särskilt stödja kvinnors och ungas medverkan i fredsprocesser. Finland är det första landet i världen som har utarbetat en nationell handlingsplan för att genomföra resolutionen om unga, fred och säkerhet och satsar stort på att öka kvinnligt ägande och kvinnors medverkan i fredsprocesser.
”Fred är en fråga om vilja.”
Martti Ahtisaari, republiken Finlands president 1994-2000 och mottagare av Nobels fredspris 2008
Visste du att internationella fredsdagen (The International Day of Peace) infaller den 21 september?
På den internationella fredsdagen firas fred och strävan efter fred. Dagen är en påminnelse om betydelsen av fred för människors varaktiga välbefinnande och uppmuntrar staterna och alla människor i världen till våldsfrihet.
Fredsdagen är en vädjan om ett 24 timmar långt eldupphör och icke-våld. För att uppmärksamma dagen ringer FN i fredsklockan.
Skapa tryggare rum
Principerna för säkrare utrymmen innebär att man skapar gemensamma, respektfulla grundregler inom en grupp.
Fundera först själv och diskutera sedan i grupp:
- Vad behöver du för att kunna känna dig trygg och må bra när du deltar i en diskussion?
- Är det något som oroar dig i diskussionen?
- Hur kan vi se till att alla som vill kan delta i diskussionen?
Hur ska krig och kriser hanteras?
Var och en av oss får höra om krig och kriser i medierna. Vår identitet, erfarenhet och sociala miljö gör att vi reagerar på konflikter och nyheter om konflikter på olika sätt. Det kan också hända att du eller någon i din närmaste krets har tvingats uppleva krig. Krig och kriser kan leda till att människor traumatiseras. Om du känner att du eller någon i din närmaste krets har ett behov av stöd, är det bra att prata om det med en trygg vuxen.
Krig är ofta en angelägenhet mellan stater. Krig mellan stater betyder inte att det är tillåtet att diskriminera andra människor, till exempel på grund av språk eller nationalitet. Diskriminering ökar alltid känslan av utanförskap, vilket bryter ner den sociala freden. Det är viktigt att skapa fred i harmoni med och med respekt för andra, även om världen runtomkring oss har förändrats. Även om det finns ondska i världen, finns det alltid mer godhet. Genom att ihärdigt skapa och upprätthålla en varaktig fred gör vi ett viktigt arbete för att bygga upp en fredlig värld.
Gör det dig nervös att diskutera krig och kriser? Principerna för tryggare rum kan vara till hjälp när man diskuterar svåra frågor. Vi kan ha olika behov i krissituationer eller när vi diskuterar dem. Vissa har ett behov av att prata om kriget, medan andra behöver mer stabilitet och en helt vanlig vardag.
Ta reda på:
- Globala målen för hållbar utveckling, mål 16: Fredliga och inkluderande samhällen (UNDP)
- Pågående konflikter i världen (Finlands FN-förbund, på finska)
- Svara på frågor om de globala målen för hållbar utveckling (UNDP)
- Fredsmedling är en allt starkare prioritering i utrikespolitiken (um.fi)
- Vad är krishantering? (um.fi)
- Unga, fred och säkerhet (2250-nätverket)
- Ingen fred utan unga. Skrivelser om unga, fred och säkerhet (Allianssi ry, pdf, på finska)
- Kvinnor, fred och säkerhet (unwomen.fi)
Titta på videor:
Konflikter på kartan
Center for Preventive Action, ett USA-baserat center för uppföljning och rapportering av krig samt inom- och mellanstatliga konflikter, upprätthåller ett verktyg för uppföljning av konflikter som kallas Global Conflict Tracker. Med hjälp av verktyget kan man undersöka de konflikter som pågår i världen och bakgrunden till dem.
Även Institute for Economics and Peace i Australien upprätthåller en karta som beskriver fredsläget i världen. Det finns också andra tjänster på olika språk.
Uppgifter:
Årskurserna 1–6
Individuell uppgift: Vilka känslor väcker nyheter om krig hos dig?
Vilka känslor väcker nyheter om krig hos dig? Titta på känsloorden och ringa in 3–5 känslor som du har känt när du har fått höra nyheter om krig mellan stater. Du kan också lägga till känslor som du tycker saknas på din lista. Det är tillåtet att uppleva alla slags känslor. Däremot får känslor inte användas för att rättfärdiga handlingar som skadar en själv eller andra, som att säga sårande ord.
sorg, entusiasm, ilska, hat, kärlek, lugn, besvikelse, glädje, hoppfullhet, nyfikenhet, skam, lycka, förvirring, hopplöshet, rädsla, förvirring, upprymdhet, förlägenhet, irritation, frustration, raseri
/ Individuell uppgift och gruppuppgift, Fredsbilder
Hur känner du dig när det är fred och frid? Vad betyder fred och frid enligt dig? Fred och frid kan uppfattas och upplevas på många sätt.
- Frid kan finnas inuti dig. Du har frid i sinnet, känner dig fridfull och har ett lugn i kroppen.
- Frid är sämja och till exempel att ha goda vänner eller familjerelationer. Fred och frid är att ta hänsyn till andra.
- Fred är ett tryggt samhälle där invånarna mår bra.
- Fred är sämja mellan länder och folk.
- Vi kan leva i fred med naturen.
Rita en bild av fred. Du kan välja vilken typ av fred du ritar en bild av eller kombinera olika tankar om fred på bilden. Du kan beskriva en känsla av fred med till exempel landskap, människor, djur, växter eller färger och former. Dela era tankar om bilderna om ni vill.
Individuell uppgift, Saker som ger hopp
Vad ger dig hopp? Skriv en lista över saker du kan göra som får dig att känna glädje och hopp. Dessa saker är dina mediciner mot hopplöshet. Nedan finns några exempel på saker som kan ge människor glädje och hopp.
vandra i naturen, skriva, baka, prata med en vän eller familjemedlem, titta på filmer eller serier, rita, vara hemma med familjen, umgås med djur, dansa, handarbeta, motionera eller idrotta, studera eller göra läxor, lyssna på musik, sjunga eller spela, göra hushållsarbete, läsa, besöka biblioteket.
Lägg listan på en synlig plats och använd dina mediciner mot hopplöshet under dagen om du känner att du behöver det.
Årskurserna 7–9 och andra stadiet
Individuell uppgift, Vilka känslor väcker nyheter om krig hos dig?
Vilka känslor väcker nyheter om krig hos dig? Titta på känsloorden och ringa in 3–5 känslor som du har känt när du har fått höra nyheter om krig och kriser mellan stater. Du kan också lägga till känslor som du tycker saknas på din lista. Det är tillåtet att uppleva alla slags känslor. Däremot får känslor inte användas för att rättfärdiga handlingar som skadar en själv eller andra, som att säga sårande ord.
sorg, entusiasm, ilska, hat, kärlek, lugn, besvikelse, glädje, hoppfullhet, nyfikenhet, skam, lycka, förvirring, hopplöshet, rädsla, förvirring, upprymdhet, förlägenhet, irritation, frustration, raseri
Paruppgift, Konflikter i världen
Titta på Global Conflict Tracker, ett verktyg för uppföljning av konflikter, som upprätthålls av Center for Preventive Action som är ett USA-baserat center för uppföljning och rapportering av krig samt inom- och mellanstatliga konflikter.
Titta på kartan och fundera på:
1) Vilka av krigen på kartan har du hört talas om i medierna, i skolan eller när du pratar med andra? Vilka krig eller konflikter på kartan har du hört mest om?
2) Vilken av konflikterna har du inte hört talas om, eller kommer du åtminstone inte ihåg att du hört talas om?
Gå sedan till australiska Institute for Economics and Peaces karta som beskriver fredsläget i världen. Det är enklast att göra en jämförelse om ni har tillgång till två datorer eller mobila enheter.
3) Visar kartorna enligt dig en ganska likadan bild av världens olika länder?
Efter jämförelsen, fundera tillsammans:
4) Har ni hört talas om fredsläget i de olika områdena i världen i medierna, i skolan eller när ni pratar med andra? Tror ni att det finns mer information om krig eller om fred i medierna?
Dela också era tankar om era slutledningar med hela klassen.
/ Par- eller gruppuppgift, Vad är fred?
Det pågår flera mellanstatliga krig ute i världen. Även om vi inte har krig Finland, är konsekvenserna av krig synliga och märks av också i Finland på många sätt. Eftersom vi påverkas av krigsnyheter och effekter av krigen kan vi uppskatta det relativt stabila läget i Finland.
Fred och frid kan beskrivas och uppfattas på många olika sätt. De vanligaste sätten att beskriva fred och frid är:
1) inre frid,
2) frid i gemenskaper, samhället och samverkan med andra,
3) fred i hela världen och även med naturen.
Fred kan uppfattas både som avsaknad av krig och som en varaktig social fred där rättvisa står i centrum. Inget av dessa sätt att beskriva fred är mer korrekt än det andra, men de beskriver olika dimensioner av fred.
Gör en lista, i par eller grupper om tre, över på vilket sätt de olika dimensionerna av fred avspeglas i dig, i samhället och i världen.
Exempel på frågor:
- På vilken typ av plats har du känt inre frid?
- På vilket sätt avspeglas eller avspeglas inte fred i skolan?
- Vilken typ av plats skulle din skola vara om alla skolelever eller studerande och personalen upplevde inre frid?
- På vilket sätt avspeglas eller avspeglas inte fred i det finska samhället?
- Hur kan vi bidra till världsfreden?
- Hur kan du leva i fred med naturen?
Individuell uppgift, Vad betyder fred för dig?
Läs citaten nedan som beskriver fred. Citaten kommer från framstående personer som har arbetat för fred i sina liv. Välj ett citat som tilltalar dig. När du har valt ett citat, skriv ner det i ditt häfte. Fundera på vad i citatet som berörde dig och varför du valde just det i dag. Gör en tankekarta över dina urvalskriterier kring citatet. Dela dina tankar med de andra om du vill. Öva samtidigt på att lyssna aktivt: När någon berättar vilket citat hen har valt ska de andra lyssna utan att kommentera. Konsten att lyssna är en viktig färdighet som skapar och upprätthåller fred. Ta också reda på mer information om den kända personen bakom citatet. Vem var personen och vad gjorde hen i sitt liv?
”Utbildning är det mest effektiva vapnet för att förändra världen.” Nelson Mandela
”Om du dömer människor har du inte tid att älska dem.” Moder Teresa
”Du kan inte finna frid genom att undvika livet.” Virginia Woolf
”Fred kommer inifrån. Sök den inte utifrån.” Buddha
”Ju mer vi kämpar för fred, desto mindre blod behöver spillas i krig.” Vijaya Lakshmi Pandit
”Utbildning är i all enkelhet att skapa fred. Utbildning är det mest effektiva försvaret som finns.” Kofi Annan
”Fred är en resa på tusentals mil, som måste göras ett steg i taget.” Lyndon B. Johnson
Individuell uppgift, Saker som ger hopp
Vad ger dig hopp? Skriv en lista över saker du kan göra som får dig att känna glädje och hopp. Dessa saker är dina mediciner mot hopplöshet. Nedan finns några exempel på saker som kan ge människor glädje och hopp.
vandra i naturen, skriva, baka, prata med en vän eller familjemedlem, titta på filmer eller serier, rita, vara hemma med familjen, umgås med djur, dansa, handarbeta, motionera eller idrotta, studera eller göra läxor, lyssna på musik, sjunga eller spela, göra hushållsarbete, läsa, besöka biblioteket.