Mat är en viktig del av vars och ens vardag som påverkas av – och påverkar – klimatförändringarna.
Matens väg från jord till bord kan vara till och med tiotusentals kilometer lång. Livsmedelssystemets olika faser, såsom produktion, utdelning och konsumtion av mat, orsakar växthusgasutsläpp som försnabbar klimatförändringarna.
Speciellt produktionen av kött- och mejeriprodukter och metanutsläppen från risodlingen har en skadlig inverkan på klimatet. Koldioxid släpps ut i luften också när skogar röjs till odlings- eller betesmark eller för att användas som brännved vid matlagning.
Klimatförändringarna försvårar och ändrar på matproduktionen. Nederbörden har minskat i synnerhet i Afrika: i Östafrika har det under de senaste åren varit så torrt att miljontals människor svälter.
Det extrema vädret förstör skördar och de tidigare odlingsmetoderna ger inte längre lika stora skördar som förut. Klimatförändringarna ökar också antalet skadeinsekter, vilket riskerar till exempel vete- eller risskördarna.
Man kan övervinna svårigheterna genom att utveckla bättre sätt att producera mat i de förändrade förhållandena. Detta innebär att man odlar värme- och torktåligare odlingsväxter och –sorter och gör försök med och tar i bruk nya odlingsmetoder.
År 2020 led över 800 miljoner människor i världen av hunger. Antalet har ökat under covid-19-pandemin. Det är inte så att matproduktionen skulle vara otillräcklig; behovet och produktionen möts bara inte.
I många välfärdsländer blir en stor del av maten avfall. I Finland slänger vi också cirka 20–25 kg mat per person i soporna.
Livsmedelstrygghet betyder att alla människor får tillräckligt med mat som är trygg att äta. Detta innebär att man också måste vara beredd på nödsituationer och ovanliga förhållanden, såsom dåliga skördeår.
Krig och konflikter kan också försämra matsäkerheten. Till följd av kriget i Ukraina minskar importen av spannmål till flera länder, såsom Etiopien och Jemen. Att matpriserna stiger betyder det svårigheter för de fattigaste människorna.
”Ingen hunger” ingår i FN:s globala mål för hållbar utveckling. För att målet ska kunna uppnås måste mat produceras hållbart, människor lära sig nya matvanor och matsvinnet minskas.
Ungefär en fjärdedel av de globala utsläppen har att göra med matproduktion.
Källa: IPCC (på engelska)
Sant eller falskt?
Falskt.
Största delen av matens miljökonsekvenser orsakas av odlingen och uppfödningen av djur. Utsläppen från paketering och transporter är små med tanke på helheten. (WWF, på finska)
Sant.
Majoriteten av världens fattiga är småbrukare eller jordlösa jordbruksarbetare. Deras utkomst påverkas mycket av väder och förändringar i klimatet. (FN, på engelska)
Sant.
Antalet svältande minskade med över en tredjedel åren 2000–2019. Covid-19-pandemin är en bidragande orsak till att antalet har ökat. (FAO, på engelska)
Titta på videorna:
Ta reda på:
- Läs på finska om matens miljökonsekvenser (WWF)
- Läs om köttets klimatpåverkan (The Guardian, 13.9.2021, på engelska)
- Hur förverkligas livsmedelstryggheten i världen? Läs på engelska på FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO:s webbplats
- Matsvinnet och Spillveckan (SLC)
- Smart kost (miljo.fi)
- Matens klimatavtryck är större än du tror – så här äter du mera klimatsmart (Svenska Yle)
- Matsvinnet i restauranger (Svenska YLE)
Nepal: Vatten även till hemträdgården
När vattnet räcker enbart till de allra nödvändigaste behoven, måste man avstå från mycket. Finlands vattenprojekt i Nepal har lett till att tiotusentals familjer får mångsidigare mat på sina tallrikar.
I byarna i västra Nepal finns det knappt med vatten. I synnerhet under torra perioder måste man gå flera kilometer längs bergsstigar för att hämta vatten, vilket är tungt och tar lång tid. Också barn har varit tvungna att delta i vattenhämtningen i stället för att gå i skola.
I Nepal har vissa vattenpunkter torkat ut till följd av klimatförändringarna, och vatten har reglerats stängt. En hel familj har kunnat få enbart 10 liter vatten per dag och med denna mängd är det inte möjligt att odla grönsaker. Många har ätit i huvudsak linser och ris.
Under åren 2006–2022 genomförde Finland och Nepal ett bilateralt utvecklingssamarbetsprojekt som syftade till att förbättra hållbar användning av vattenresurser i västra Nepal. Projektet utvecklade bland annat sätt att samla upp, förvara och dela ut vatten och odla matväxter i köksträdgården. EU var också en av biståndsgivarna 2016–2022.
Under projektet har över 300 000 människor fått njuta av köksträdgårdarnas bättre skördar och kunnat laga variationsrikare mat dagligen under skördesäsongen. På tallrikarna har funnits mer tomater, blomkål, potatis och svampar. På vissa områden har jordbrukarna också kunnat bygga upp växthus som förlänger växtperioden utanför säsongen. Finlands stöd till vatten- och sanitetssektorn fortsätter under åren 2021-2027. Det nya vatten-, sanitets- och hygienprojektet fokuserar på att bryta stigman kring mens och förbättra menshygienen i provinsen Karnali.
Förutom odlingsutbildning har man i Nepal berättat särskilt för kvinnor och flickor vilka hälsoeffekter mångsidig kost har och lärt matlagning. Nya odlingsmetoder och mer effektiv användning av de minskade vattenresurserna har förbättrat livsmedelstryggheten och matens kvalitet inom glesbygden. Barnen har kunnat fortsätta i skolan då det inte längre tar lika lång tid som förut att skaffa vatten.
Klimatförändringar & mat: Vad har Finland fått till stånd?
1Hönsägg och –kött från det etiopiska fjäderfäföretaget EthioChicken som fått finansiering av den finländska utvecklingsfinansiären Finnfund har hjälpt miljontals människor att äta mer varierat. Företaget föder upp 35 miljoner kycklingar per år. Till exempel år 2022 samarbetade företaget med cirka 4,8 miljoner småbrukare, av vilka 80 procent var kvinnor.
Finland bidrar också till att tillgodose småbrukarnas rätt att besitta mark och en hållbar jordbruksproduktion i Etiopien. Med hjälp av det digitala system som utvecklats med Finlands stöd har man tillsammans med andra biståndsgivare registrerat redan över 10 miljoner odlingslotter på landsbygden sedan år 2022. En tryggad markbesittningsrätt uppmuntrar småbrukarna att investera i produktiviteten, vilket förbättrar livsmedelstryggheten.
2Företaget Yalelo som fått finansiering av utvecklingsfinansiären Finnfund förbättrar livsmedelstryggheten: till exempel år 2022 producerade företaget närmare 23 000 ton ansvarsfullt odlad tilapia i Zambia och Uganda. Mängden motsvarar cirka en tredjedel av den fisk som finländarna konsumerar per år. Fisk är en viktig proteinkälla som hör till många zambiers och ugandiers matbord. Yalelo har också sysselsatt över 1 800 människor, av vilka 18 procent var kvinnor.
3I slumområdet Mukuru Kwa Njenga i Kenya använder flera tiotusentals människor dagligen mot en liten ersättning ekologiska torrtoaletter som byggts av Sanergy, ett företag inom cirkulär ekonomi. Sanergy använder toalettavfall och andra biobaserade avfall från till exempel restauranger och torg för att tillverka organisk gödsel. Gödselmedlen höjer jordens näringshalt och förbättrar lantbrukets produktivitet, vilket bidrar till livsmedelstryggheten. Sanergy ordnar också utbildning om utveckling av odlingsmetoderna: sedan våren 2024 har över 8 000 jordbrukare tillägnat sig nya metoder som hjälper dem till exempel med att anpassa sig till klimatförändringar. Sanergy har fått finansiering av utvecklingsfinansiären Finnfund.
Uppgifter för undervisningen:
Lågstadiet
/ Grupp- eller paruppgift: Matsvinn
Fundera på varför det med tanke på klimatförändringarna är illa att slänga mat i soporna.
/ Grupp- eller paruppgift: Vad ska vi äta idag?
Vilka vegetariska rätter har ni ätit eller vill pröva på? Hitta på så många som möjligt i gruppen eller med ditt par! Fundera på varför vegetarisk mat och inhemsk fisk är bättre alternativ än kött med tanke på klimatförändringen.
Högstadiet / gymnasiet
Individuell uppgift: Rita en bild eller infograf
Bekanta dig med materialet på webbplatsen Världen 2030 och länkarna som finns där till ytterligare information. Ta reda på hur klimatförändringarna hänger samman med matproduktionen och hungersnöden. Belys ämnet med ett diagram eller en infografik, som du ritar med en penna eller med datorprogram.
/ Grupp- eller paruppgift: Hur mycket mat slängs bort?
Ta reda på hur mycket mat som slängs bort varje år i Finland, Europeiska unionen och världen.
- Hur ser klimatutsläppen från kasserad mat ut jämfört med de globala växthusgasutsläppen?
- Vilka vardagliga sätt hittar ni på för att minska matsvinnet?