Klimatförändringarna riskerar livsmedelsproduktionen

Mat är en viktig del av vars och ens vardag som påverkas av – och påverkar – klimatförändringarna.

Matens väg från jord till bord kan vara till och med tiotusentals kilometer lång. Livsmedelssystemets olika faser, såsom produktion, utdelning och konsumtion av mat, orsakar växthusgasutsläpp som försnabbar klimatförändringarna.

Speciellt produktionen av kött- och mejeriprodukter och metanutsläppen från risodlingen har en skadlig inverkan på klimatet. Koldioxid släpps ut i luften också när skogar röjs till odlings- eller betesmark eller för att användas som brännved vid matlagning.

Klimatförändringarna försvårar och ändrar på matproduktionen. Nederbörden har minskat i synnerhet i Afrika: i Östafrika har det under de senaste åren varit så torrt att miljontals människor svälter.

Det extrema vädret förstör skördar och de tidigare odlingsmetoderna ger inte längre lika stora skördar som förut. Klimatförändringarna ökar också antalet skadeinsekter, vilket riskerar till exempel vete- eller risskördarna.

Man kan övervinna svårigheterna genom att utveckla bättre sätt att producera mat i de förändrade förhållandena. Detta innebär att man odlar värme- och torktåligare odlingsväxter och –sorter och gör försök med och tar i bruk nya odlingsmetoder.

År 2020 led över 800 miljoner människor i världen av hunger. Antalet har ökat under covid-19-pandemin. Det är inte så att matproduktionen skulle vara otillräcklig; behovet och produktionen möts bara inte.

I många välfärdsländer blir en stor del av maten avfall. I Finland slänger vi också cirka 20–25 kg mat per person i soporna.

Livsmedelstrygghet betyder att alla människor får tillräckligt med mat som är trygg att äta. Detta innebär att man också måste vara beredd på nödsituationer och ovanliga förhållanden, såsom dåliga skördeår.

Krig och konflikter kan också försämra matsäkerheten. Till följd av kriget i Ukraina minskar importen av spannmål till flera länder, såsom Etiopien och Jemen. Att matpriserna stiger betyder det svårigheter för de fattigaste människorna.

”Ingen hunger” ingår i FN:s globala mål för hållbar utveckling. För att målet ska kunna uppnås måste mat produceras hållbart, människor lära sig nya matvanor och matsvinnet minskas.

Ungefär en fjärdedel av de globala utsläppen har att göra med matproduktion.

– IPCC

Sant eller falskt?

1. Paketering och transporter står för största delen av matens miljökonsekvenser.

Falskt.
Största delen av matens miljökonsekvenser orsakas av odlingen och uppfödningen av djur. Utsläppen från paketering och transporter är små med tanke på helheten. (WWF, på finska)

2. Av världens fattiga bor nästan 80 procent på landsbygden och merparten av dem får sitt levebröd av jordbruket.

Sant.
Majoriteten av världens fattiga är småbrukare eller jordlösa jordbruksarbetare. Deras utkomst påverkas mycket av väder och förändringar i klimatet. (FN, på engelska)

3. Antalet människor som svälter ökade med över 100 miljoner människor år 2020.

Sant.
Antalet svältande minskade med över en tredjedel åren 2000–2019. Covid-19-pandemin är en bidragande orsak till att antalet har ökat. (FAO, på engelska)

Nepal: Vatten även till hemträdgården

En leende nepaliska kvinna prenterar stora kål på bergens slutning

När vattnet räcker enbart till de allra nödvändigaste behoven, måste man avstå från mycket. Finlands vattenprojekt i Nepal har lett till att tiotusentals familjer får mångsidigare mat på sina tallrikar.

I byarna i västra Nepal finns det knappt med vatten. I synnerhet under torra perioder måste man gå flera kilometer längs bergstigar för att hämta vatten, vilket är tungt och tar lång tid. Också barn har varit tvungna att delta i vattenhämtningen i stället för att gå i skola.

I Nepal har vissa vattenpunkter torkat ut till följd av klimatförändringarna, och vatten har reglerats stängt. En hel familj har kunnat få enbart 10 liter vatten per dag och med denna mängd är det inte möjligt att odla grönsaker. Många har ätit i huvudsak linser och ris.

Sedan år 2006 har man i utvecklingssamarbetet mellan Finland och Nepal arbetat för en mer hållbar användning av Nepals vattenresurser i fjärran västern. I samarbetsprojektet har man bland annat utvecklat metoder för att samla in, förvara och distribuera vatten för odling av mat i hemträdgårdarna. Även Europeiska unionen stödjer samarbetet åren 2016–2022.

Under projektet har redan över 300 000 människor fått njuta av hemträdgårdarnas bättre skördar och kunnat tillverka mer mångsidig daglig mat under skördesäsongen. På tallrikarna har funnits mer tomater, blomkål, potatis och svampar. På vissa områden har jordbrukarna också kunnat bygga upp växthus, som förlänger växtperioden utanför säsongen.

Förutom odlingsutbildning har man i Nepal berättat särskilt för kvinnor och flickor vilka hälsoeffekter mångsidig kost har och lärt matlagning. Nya odlingsmetoder och mer effektiv användning av de minskade vattenresurserna har förbättrat livsmedelstryggheten och matens kvalitet inom glesbygden. Barnen har kunnat fortsätta i skolan då det inte längre tar lika lång tid som förut att skaffa vatten.

Klimatförändringar & mat: Vad har Finland fått till stånd?

1Hönseriföretaget EthioChicken som fått finansiering av Finnfund, det finska bolaget för utvecklingsfinansiering, producerar hönsägg och kycklingkött i Etiopien. På grund av företagets produkter fick till och med 14 miljoner människor en möjlighet till mer varierande kost år 2020.

Finland bidrar också till att tillgodose småbrukarnas rätt att besitta mark och en hållbar jordbruksproduktion i Etiopien. Med hjälp av det digitala system som utvecklats med Finlands stöd har man tillsammans med andra biståndsgivare registrerat redan över 10 miljoner odlingslotter på landsbygden. En tryggad markbesittningsrätt uppmuntrar småbrukarna att investera i produktiviteten, vilket förbättrar livsmedelstryggheten.

2 I Myanmar har över 1 000 småbrukarfamiljer övergått från odling av opiumvallmo till odling av kaffebuskar. Det är tryggare för familjer att få sina inkomster av kaffe än av narkotikaväxten opiumvallmo. Kaffebuskarna och byskogarna hjälper också till att balansera områdets känsliga vattenekonomi som hotas av klimatförändringarna. I projektet som stöddes av FN och Finland deltog vid utgången av 2021 redan över 600 småbrukarfamiljer i Shanstaten.

3I slummen i Mukuru Kenya  använder tiotusentals människor mot en liten ersättning dagligen ekologiska torrtoaletter som har byggts av Sanergy, ett företag inom cirkulär ekonomi. Sanergy samlar upp toalettavfall för framställning av bland annat gödselmedel. Gödsling förbättrar markens näringsinnehåll och livsmedelstryggheten. Det återvunna toalettavfallet har redan hjälpt att förbättra skörden för 1 000 småbrukare. Sanergy har fått medel av Finnfund för att utveckla verksamheten.



Uppgifter för undervisningen:

Lågstadiet

/
Grupp- eller paruppgift: Matsvinn

Fundera på varför det med tanke på klimatförändringen är illa att slänga mat i soporna.

/
Grupp- eller paruppgift: Vad ska vi äta idag?

Vilka vegetariska rätter har ni ätit eller vill pröva på? Hitta på så många som möjligt i gruppen eller med ditt par! Fundera på varför vegetarisk mat och inhemsk fisk är bättre alternativ än kött med tanke på klimatförändringen.

Högstadiet / gymnasiet

Individuell uppgift: Rita en bild eller infograf

Bekanta dig med materialet på webbplatsen Världen 2030 och länkarna som finns där till ytterligare information. Ta reda på hur klimatförändringen hänger samman med matproduktionen och hungersnöden. Belys ämnet med ett diagram eller en infografik, som du ritar med en penna eller med datorprogram.

/
Grupp- eller paruppgift: Hur mycket mat slängs bort?

Ta reda på hur mycket mat som slängs bort varje år i Finland, Europeiska unionen och världen.

  • Hur ser klimatutsläppen från kasserad mat ut jämfört med de globala växthusgasutsläppen?
  • Vilka vardagliga sätt hittar ni på för att minska matsvinnet?
Close Bitnami banner
Bitnami