Klimatförändringarna är på flera sätt kopplade till migration och flyktingar. Ändrade väderförhållanden har gjort vissa områden på jorden mycket svåra att bo i.
Klimatförändringarna påverkar direkt särskilt livsmedelstryggheten när jordbruket försvåras och den producerade maten inte räcker till alla. Kampen om livskraftiga områden kan också spetsa till konflikt mellan människorna.
Klimatförändringarna förvärrar omständigheterna för matproduktion precis där var befolkningen växer mest. Prognoserna visar att världsbefolkningen ökar under de kommande årtiondena särskilt mycket i Afrika söder om Sahara.
Krig, väpnade konflikter och otrygghet är fortfarande de främsta orsakerna till att människor blir flyktingar, men klimatförändringar håller på att blir en allt större bakomliggande orsak. Internationella avtal erkänner emellertid inte klimatförändringar som grund för människor att få flyktingstatus och internationellt skydd.
En stor del av världens människor har upplevt en klimatkatastrof. Många naturkatastrofer beror på klimatförändringar. Allt längre perioder av torka, stormar, översvämningar och orkaner påverkar människors liv mer och mer.
År 2021 var havsnivåhöjningen rekordstor, likaså år 2022. Och sannolikt kommer vi se flera rekordår. Klimatförändringarna gör så att glaciärer smälter och havsnivån stiger. I synnerhet små öriken lider risk att hamna under vatten.
Koldioxidhalten i atmosfären är redan nu så hög att trots åtgärderna för att bekämpa klimatförändringarna kommer glaciärerna att smälta och havsvattennivån stiga ännu i hundratals år. Denna utveckling kan dock hejdas.
Många av världens största städer ligger vid kusten. Och inte bara bosättningar hotas av den stigande vattennivån utan det salta havsvattnet förstör också odlingsmarker.
När det finns allt fler flyktingar växer behovet av humanitärt bistånd i flyktinglägren. Humanitärt bistånd räddar människoliv och lindrar nöd under pågående kriser. Men det löser inte kriser. För det behövs långsiktigt utvecklingssamarbete.
Finlands utvecklingssamarbete hjälper människor och samhällen att anpassa sig till klimatförändringarnas följder, så att människor inte ska bli tvungna att lämna sina hem. Genom humanitärt bistånd hjälper Finland också dem som redan har tvingats ge sig av.
Klimatförändringarna kan driva upp till 1,2 miljarder människor på flykt fram till 2050.
Källa: Institute for Economics & Peace, på engelska
Sant eller falskt?
Sant.
Klimatförändringarna har gjort att även Antarktis har börjat smälta. Allt som allt finns där en mängd is som motsvarar en havsnivåhöjning på cirka 60 meter.
Falskt.
De allra flesta flyktingarna finns i sina hemländers grannländer. Det är fattiga utvecklingsländer som tar emot flest flyktingar, inte rika länder.
Falskt.
Begreppet klimatflyktingar är ännu inte med i de internationella avtalen. För att få flyktingstatus ska en person ha råkat ut för förföljningar på grund av sin etnicitet, religion, nationalitet, samhällsklass eller politiska åsikt.
Väderprognoser kan rädda liv
I Sudan och Sydsudan i Östafrika lever människor under ytterst svåra förhållanden. Extrem fattigdom, hunger och konflikter som pågått i årtionden upprätthåller ett konstant kristillstånd.
Regionens klimat är hett och att bruka jorden är inte lätt. Klimatförändringar drabbar Östafrika hårt: de torra perioderna blir längre, inträffar allt oftare och är allt svårare att förutspå. Människors levnadsvillkor är mycket svåra.
Många människor i Sudan och Sydsudan har inget annat alternativ än att lämna sina hemtrakter och ge sig av för att söka trygghet på annat håll. Flyktingkrisen i Östafrika har lett till att det uppstått långvariga flyktingläger i regionen. Till exempel i Kenya ligger flyktinglägret Kakuma med närmare 200 000 invånare (2024), av vilka största delen kommit från grannlandet Sydsudan.
Väderfenomen som orsakas av klimatförändringar i Sudan och Sydsudan kommer överraskande och orsakar fara och svårigheter för regionens invånare.
Finländska Meteorologiska institutet samarbetade 2011–2019 med de meteorologiska instituten i Sudan och Sydsudan för att människoliv inte ska förloras på grund av naturkatastrofer som går att förutspå. När vädret förutspås bättre är det lättare att skydda människor och förebygga materiella förluster när det inträffar en naturkatastrof.
I projektet utbildade det finländska institutet personalen vid de meteorologiska instituten i Sudan och Sydsudan. De fick lära sig hur man använder nya apparater för väder- och klimatobservation och hur informationen ska tolkas och användas. I praktiken innebär det till exempel bättre väderprognoser som människor, myndigheter och företag drar nytta av.
Under projekttiden blev klimatforskningens kvalitet bättre och länderna kan förbereda sig mer långsiktigt på de förändringar i vädret som klimatförändringarna orsakar.
Klimatförändringar och flyktingar: Hur hjälper Finland?
1År 2023 gav Finland sammanlagt 121 miljoner euro i humanitärt bistånd. Pengarna går till att hjälpa människor som lever under allvarliga kriser. Det humanitära biståndet är en del av Finlands utvecklingssamarbete.
I Östafrika finns i dag flera miljoner flyktingar och människor som svälter. Finland hjälper särskilt sådana områden där torka, hunger och sjukdomar försvårar flyktingarnas liv. Av länderna i Östafrika har Finland under de senaste åren riktat mest humanitärt bistånd till Sydsudan, Somalia, Uganda och Etiopien.
2En del av Finlands humanitära bistånd ges som allmänt bidrag till exempel till FN:s flyktingkommissariat UNHCR. Organisationen kan då använda pengarna flexibelt och snabbt för att hjälpa människor i nöd.
Finland stödde också arbetet inom FN:s livsmedelsprogram WFP med åtta miljoner euro 2019. WFP gav bland annat livsmedelshjälp till 2,3 miljoner människor i Moçambique när miljontals människor blev tvungna att lämna sina hem på grund av två orkaner våren 2019.
3Personer med funktionsnedsättning är en av de grupper som är särskilt utsatta bland flyktingarna. Finland arbetar för att rättigheterna för personer med funktionsnedsättning ska tillgodoses på flyktingläger.
Finland har sedan 2014 stöttorganisationen World Visions arbete i flyktinglägren. Redan under de första åren fick över 20 000 personer med funktionsnedsättning möjlighet att gå på toaletten utan hinder, få rent vatten och mat och möjlighet att gå i skola. Rullstolar och andra hjälpmedel hjälper personer med funktionsnedsättning att klara livet på flyktinglägret.
Se videon: Utvecklingssamarbetets resultat: humanitärt bistånd
Uppgifter för undervisningen:
Lågstadiet
Gruppuppgift: Människor lämnar sina hemtrakter av tvång
Fundera tillsammans på vad medlemmarna i en familj är tvungna att tänka på när de överväger att lämna sitt hem och bli flyktingar. Öva in små pjäser om ämnet.
Paruppgift: Nyheter om klimatet
Ta reda på hurdana nyheter om klimatet det nyligen har skrivits i Finland.
Uppgift för hela klassen: Finland stödjer länder i utveckling i klimatförändringen
Titta på videon ”Klimatåtgärder genom utvecklingssamarbete”.
Diskutera hur Finland stödjer länder i utveckling i klimatförändringen. Videon handlar om metoder för att bromsa klimatförändringen och anpassa sig till den. Leta exempel på båda.
Högstadiet / gymnasiet
Paruppgift: Flyktingskap på grund av klimatförändringen
Ta reda på:
- VVilket är förhållandet mellan antalet personer som tvingats lämna sina hemtrakter på grund av klimatförändringen och antalet personer som tvingats till det på andra grunder? Studera artiklarna (FN, på engelska) och tabellerna, (FN, på engelska) på FN:s flyktingorganisations engelskspråkiga webbplats.
- Vilka motiveringar finns i bloggen (FN, på finska) för att klimatflyktingskap inte har erkänts som definition?
Extra uppgift: Fundera tillsammans på om klimatflyktingskap enligt er borde erkännas som definition.
Paruppgift: Havsnivån stiger
- Granska Nasas engelskspråkiga statistik om den historiska utvecklingen av havsnivån. Hur mycket har havsnivån stigit på drygt 100 år enligt tabellen? Tips! Studera tabellen ”Sea Level Change”.
- Undersök med Nasas klimattidsmaskin (på engelska) hur mycket havsnivån ännu borde stiga för att vattnet ska nå kuststäderna på kartan.
- Fundera på följderna av att havsnivån stiger så att vattnet når städerna. Hur skiljer sig följderna i rika länder från följderna i länder i utveckling?